Så som det mjuka och formbara vaxet följer lärda fingrar, och blir till de konstverk som det beordras; än en Mars, än en kysk Minerva, än en Venus, än Venus son [gissar på Aeneas] [...] på samma sätt är det passande att människors talanger leds av de lärda.
- Plinius d.ä. (epistel 7.9.11)
Här har vi ett fint porträtt: En kvinna i skrivartagen. Stylus och träskivor överdragna med vax var standardmetoden för att anteckna saker och ting i antikens Rom och Grekland. Ofantligt mycket mer skrevs på det sättet än med bläck på papyrus (för att inte tala om dyrbara pergament av kalvskinn). Stylusen hade en vass ända som man skrev med, och en trubbig som man suddade med. Av materialets egenskaper följer att ytterst lite har bevarats till våra dagar, även om en del fina fynd har gjorts.
Vem det är vi ser vet vi inte, och lär aldrig få veta; om det alls är ett porträtt av en faktisk person. Fresken finns i Pompeji (ödelagt/bevarat år 79 e.Kr., se även en utredning av datumet), i ett hus som kallas Insula Occidentalis, där den hittades 1760. Den har fått den korrekta men oinspirerade beteckningen "kvinna med vaxtavla och stylus". Smyckena visar att vi har med någon från överklassen att göra – det är allt vi vet.
Långt senare hände något intressant. Säger intressant ur faktoid-synpunkt.
Den antikens skrivande kvinna som fått mest uppmärksamhet i våra dagar är Sapfo (ca 630–570 f.Kr.). Hon var mycket produktiv (det som finns kvar idag är en liten flisa av allt som funnits) och uppskattades även av sin samtid. Det finns inte så få någorlunda samtidiga, relativt sett, avbildningar av henne – men detta var i en tid som var mindre besatt av tanken på bildlika porträtt än vår. Kort sagt: Vi vet inte hur hon såg ut.
Den som ska illustrera en bok eller artikel om Sapfo har som sagt en del att välja på, åtminstone om det inte är så noga med porträttlikheten. Då är det märkligt att så många valt bort de många grekiska alternativen, och istället valt en bild från en annan kultur och ett helt annat sekel som inte ens påståtts föreställa henne, utan alldeles garanterat visar upp en helt annan person.
Det är därför den som bildgooglar "sapfo" får upp kvinnan från Pompeji, inte i enstaka träffar utan gång på gång. Det är ungefär som att skriva om en författare från 1300-talet och illustrera med en slumpvald selfie från Instagram.
Se även Wikipedia (sv.): Sapfo för mer om hennes liv, diktande och i viss mån utseende
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar