For now, quicksand has all but evaporated from American entertainment—rejected even by the genre directors who once found it indispensable.- Daniel Engber: Terra Infirma - The rise and fall of quicksand, Slate 23 augusti 2010
This trope is a Discredited Trope nowadays- tvtropes.com: Quicksand
En gång i tiden var kvicksand ett standardinslag på film och tv. Om filmen utspelades i djungel, öken eller annan exotisk landsbygd så var en scen eller två med kvicksand närmast obligatoriskt. Men nu är det annorlunda; när såg man senast en nyproduktion med kvicksand? [ Uppdaterat: I The Rise of Skywalker, som hade premiär några dagar innan denna bloggpost! ]
Några frågor infinner sig: Hur farlig är kvicksand egentligen? Varför var det så vanligt i film och tv, hur vanligt var det egentligen, och varför ser man det nästan aldrig idag?
Hur farlig är kvicksand egentligen?
Inte så värst.
In truth, quicksand (while real) isn't terribly common, and exerts none of its movie counterpart's mythical "sucking" power and isn't nearly the Sticky Situation the movies made it look like. In fact, real quicksand is so dense that you can't sink in it; the usual advice for someone who finds themselves caught in deep quicksand is to simply relax and float on their back.- tvtropes.com
Eftersom kvicksand är en blandning av sand och vatten är den tyngre än vatten. Man flyter alltså bättre i kvicksand än i vatten. Det är svårt att tro om man är uppvuxen med filmens kvicksand, som man inte bara sjunker i utan som även uppvisar en mystisk sugande kraft. Däremot kan det bli besvärligare att ta sig upp ur massan. Att scenen från Lawrence 1962 kräver inte bara en utan två personer för att hindra offret från att sjunka är typiskt verklighetsfrämmande, men mer relevant om man ska försöka få upp densamme.
Mythbusters tog 2004 upp frågan om Hollywoods kvicksand: ”Absolutely busted. No such thing.” Jamie påpekar också att när folk och fä dött i kvicksand – helt ofarlig är det sannerligen inte – har det som regel inte berott på att de drunknat utan på att de fastnat och sedan dött av törst. Det går också utmärkt att fastna på havsbotten vid lågvatten för att sedan dränkas av tidvattnet.
Kvicksandens farlighet är en ofta avslöjad myt. Engbar nämner tidskriften Nature som 1910 nämnde att "a certain amount of unnecessary mystery seems to surround this matter", med många fler exempel genom åren.
Varför var det så vanligt på film och tv?
Enkelt att göra, enkelt att få in i manuset, given dramatik. Så fort man upptäckte grejen var det rätt självklart att den skulle sprida sig.
Hur vanligt var det egentligen?
Det här låter som en fråga som kan få ett ungefärligt men knappast exakt svar. Men vi vet faktiskt med oanad precision hur vanlig kvicksand var när den var som vanligast: På 1960-talet fanns de med i 3 % av alla filmer.
Att vi vet det beror på ännu en liten och udda rörelse på nätet. Folk som gillar kvicksand, på ett eller annat sätt (man kanske inte vill fråga för mycket här), även den dramatiska orealistiska sorten, har katalogiserat alla filmer de kunnat hitta som innehåller sådana scener. Det är med den databasen som diagrammet ovan skapats för Engbers artikel. Som för övrigt är mycket läsvärd och innehållsrik, ett fint exempel på hur intressant en otippad fråga kan bli om man grottar ner sig tillräckligt i den. Riktigt så man fastnar …
Varför ser man det nästan aldrig idag?
Detta verkar faktiskt vara den lurigaste frågan. Engber lägger fram flera förslag. Den enklaste är väl också den som jag skulle sätta mina pengar på: Att folk och filmare helt enkelt tröttnat på klichén, att den användes allt för flitigt under 1960-talet, så att den idag snarare framkallar fniss och associationer till B-filmer än ångest. Ett förslag som jag inte tror på är att myten avslöjats för ofta, för är det något folk är immuna mot så är det förklarade myter.
Ett mycket, mycket tidigt exempel på tropen, långt innan den blev sliten kliché: hic Harold Dux trahebat eos de arena, "här drog hertig Harald [Godwinson] upp dem ur sanden", Bayeux-tapeten, 1070-talet
Kvicksandens farlighet är en ofta avslöjad myt. Engbar nämner tidskriften Nature som 1910 nämnde att "a certain amount of unnecessary mystery seems to surround this matter", med många fler exempel genom åren.
Varför var det så vanligt på film och tv?
Quicksand once offered filmmakers a simple recipe for excitement: A pool of water, thickened with oatmeal, sprinkled over the top with wine corks. It was, in its purest form, a plot device unburdened by character, motivation, or story: My god, we're sinking! Will we escape this life-threatening situation before time runs out? Those who weren't rescued simply vanished from the script: It's too late—he's gone.- Slate
Enkelt att göra, enkelt att få in i manuset, given dramatik. Så fort man upptäckte grejen var det rätt självklart att den skulle sprida sig.
Hur vanligt var det egentligen?
Det här låter som en fråga som kan få ett ungefärligt men knappast exakt svar. Men vi vet faktiskt med oanad precision hur vanlig kvicksand var när den var som vanligast: På 1960-talet fanns de med i 3 % av alla filmer.
Varför ser man det nästan aldrig idag?
Detta verkar faktiskt vara den lurigaste frågan. Engber lägger fram flera förslag. Den enklaste är väl också den som jag skulle sätta mina pengar på: Att folk och filmare helt enkelt tröttnat på klichén, att den användes allt för flitigt under 1960-talet, så att den idag snarare framkallar fniss och associationer till B-filmer än ångest. Ett förslag som jag inte tror på är att myten avslöjats för ofta, för är det något folk är immuna mot så är det förklarade myter.
4 kommentarer:
Såvitt jag förstår hände det att folk drunknade i skyttegraveranas lervälling i Flandern under första världskriget. Det skall då ha berott på att soldaterna var så pass lastade med utrustning att de hade högre densitet än vatten.
Sensemaker
Flanderns mjuka jord var lika bra för jordbruk som den var dålig för krig. Intensiv granateld och regn förvandlade marken till en lervälling som beskrivits många gånger. Den kunde såväl folk som fä och fordon gå ner sig i fullständigt. Skulle nog föredra kvicksand om jag nånsin behövde välja.
Vilket tecken i tiden. Fyra dagar efter att du publicerat det här inlägget så gick jag och såg senaste stjärnornas krig-rulle och se man på, där fanns det en kvicksandscen. När man tror att något är förlorat är kanske då det kommer åter.
Ja jag såg den själv häromdagen, fatta att jag hajade till när kvicksanden dök upp. Hade verkligen ingen aning. (Sen löses "problemet" på ett knepigt sätt men, tja, inga spoilers, och vem bryr sig om anomalier i det sammanhanget.)
Skicka en kommentar