Först två grundläggande begrepp: Allmän och lika rösträtt. Allmän rösträtt innebär att myndiga personer har rösträtt, oberoende av kön, inkomst, yrke ... Lika rösträtt innebär en person = en röst.
Svenskarnas rösträtt från 1860-talets politiska reformer fram till 1921 var inte bara orättvis utan även komplicerad. Det är ett faktum som lätt kommer bort när milstolpar ska uppmärksammas. Den skiljde sig från kommunalval (och även stad/landet) och riksdagsval, det fanns en rad krav för att avgöra vem som fick rösta alls, och olika graderingar för att avgöra vem som skulle ha fler eller färre röster. Även de som inte alls ville släppa in de otvättade massorna i vallokalerna fick medge att godtyckligheten stack i ögonen.
För hvarje krona bevilling, som man betalar i skatt, har man i stad en röst, högst 100 röster, och för hvarje 10 öre i bevilling får man på landet en fyrkröst, högst 5,000 röster.- Hvilka svenska kvinnor äga kommunal rösträtt? (1907)
Vägen från denna röra till något så enkelt som 1 medborgare = 1 röst togs inte i ett steg utan flera.
- Den 17 december 1918 beslutade en extrainkallad riksdag att allmän och lika rösträtt skulle införas.
- Den 24 maj 1919 fattade riksdagen det första av de två beslut som krävdes för att ändra grundlagen. Många ansåg och anser att saken därmed var oåterkallelig och klar.
- I september 1920 hölls ett val till riksdagens andra kammare. Det var det sista där enbart män hade rösträtt.
- Den 26 januari 1921 fattade riksdagen det andra och slutgiltiga beslutet. Därmed ändrades grundlagen, och kvinnor hade rösträtt.
- I september 1921 hölls ett extraval till riksdagens andra kammare. Det var det första där allmän och lika rösträtt tillämpades.
- Fram till 1922 skulle män ha fullgjort värnplikten. (Att den som tvingas riskera livet för sitt land även skulle ha något att säga till om hur det styrdes var ett tidigt och litet steg på vägen till allmän rösträtt.)
- Fram till 1937 fick du inte ha suttit i fängelse.
- Fram till 1945 fick du inte vara beroende av fattigunderstöd (socialbidrag).
- Fram till 1959 måste du ha en fast adress. Det uteslöt många romer, samer och andra.
- Fram till 1989 fick du inte vara omyndigförklarad. Då togs själva begreppet bort ur svensk lagstiftning. Idag får den som på grund av t ex psykisk eller annan sjukdom inte kan ta hand om sig så kallat förvaltarskap, men rösträtten rörs inte.
Wikipedia: Rösträttens utveckling i Sverige
Demokrati100.se: Den allmänna rösträtten - när infördes den?
2 kommentarer:
160816 skriver Sara Stridsberg i DN: ”Det är förunderligt att tänka på i dag, att Selma Lagerlöf skrev så många av sina verk, de allra flesta, och samtidigt inte hade rätt att rösta i allmänna val, att hon, världsförfattaren, som belönades med Nobelpriset i litteratur och valdes in i Svenska Akademien, juridiskt sett betraktades som ett omyndigt barn eller ett husdjur.” Lagerlöf ägde ju Mårbacka från 1907/1910. Det gav henne rösträtt. Hon skrev fler verk efter att hon fick rösträtt än före. Vad får Stridsberg att bortse från fakta?
Det där ja ... Hon rättades av prof Ohlander här:
https://www.expressen.se/kultur/selmas-ohistoria-far-leva-kvar-pa-dn-kultur/
Beträffande rösträtten så nämns att hade Selma hade kommunal rösträtt och rentav satt i kommunfullmäktige en tid.
Däremot hade hon ju inte "statlig" rösträtt. Världens mest kända svenska användes också i den enda demonstrationen för kvinnlig rösträtt som hållits här, i Göteborg 1918. På plakat visades tre personer som hade det gemensamt att de saknade (statlig) rösträtt: En mentalpatien, en fängelsekund och Selma Lagerlöf. -- Kanske det var det som Stridsberg hade i bakhuvudet.
Skicka en kommentar