Varför äldre svälter

Äldrevården i Sverige har så stora problem att liv är i fara. Det menar Yngve Gustafson, professor i geriatrik.
– Vi vet att mer än hälften av de gamla på svenska äldreboenden är undernärda. Det betyder att 15.000 personer i äldrevården svälter ihjäl.

- Expert: 15.000 äldre riskerar svälta ihjäl, SVT 20 augusti 2014

- Många ringer mig om att deras anhöriga svälter ihjäl. Vissa av de drabbade har bara några veckor kvar i livet och är intorkade av undernäring. [säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik]

- Professor larmar: 75 000 svenskar svälter, Aftonbladet 18 november 2016

I Sverige finns idag cirka 253 000 äldre över 65 år med hemtjänst, korttidsboende eller särskilt boende, enligt Socialstyrelsens statistikdatabas som berör all äldreomsorg i hela landet. Av dessa är i genomsnitt 15,6 procent undernärda, vilket motsvarar 39 500 äldre. Ytterligare 117 500 (46,4%) riskerar att bli undernärda.

- 40 000 undernärda inom äldreomsorgen, SvD 17 april 2017

Nu är detta en komplex fråga som avgjort ligger utanför undertecknads kompetens (varför jag, som vanligt, är mer än tacksam för korrigeringar och klargöranden). Men den inkompetensen delar jag med bra många som när de sprider nyheter som dessa är tvärsäkra på att svälten inom äldreomsorgen skulle bero på resursbrist: Att de äldre får för lite mat, punkt slut. Och det är helt enkelt fel.

Några snabbkollar bland folk som kan ämnet ger bland annat vid handen att

• Ju äldre vi blir, desto sämre aptit får vi.
• Sjukdomar (cancer, demens...) och smärta kan försämra aptiten ytterligare.
• Läkemedel försämrar den ännu mer igen.
• Det blir svårare att tugga och svälja.
• Smak och lukt (som ju hänger intimt ihop) försämras; att maten var godare förr är ett mycket vanligt klagomål hos äldre som i och för sig är sant för deras del, eftersom de kände smaken bättre när de var yngre.

En punkt förtjänar att lyftas extra, nämligen den som har en direkt koppling till återkommande rubriker där anhöriga ska ha "svultit ihjäl"; för hur ofta förväxlas orsak och verkan?

Nedsatt aptit är mycket vanligt hos döende människor.

- Läkemedelsboken: Palliativ vård [vård i livets slutskede], Läkemedelsverket

Problemet är ett faktum. Men insatta debattörer förefaller att vara överens om att det inte beror på hur mycket mat som serveras, utan på vilken mat som serveras:

Äldre personer behöver smakrikare mat för att äta tillräckligt mycket. Det räcker inte med att krydda extra, utan det är de rena smakerna som är viktiga. Man kan till exempel hacka eller riva maten för att få fram smak och lukt bättre – för då äter vi mer.

- Karin Wendin, professor i mat- och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad: Därför tappar äldre aptiten, Forskning & Framsteg 11 juni 2005

Tillägg:  Den viktigaste resursen över huvud taget utgörs förvisso av tid, tid för personalen att ta hand om brukarna, såväl i samband med måltider som allt annat. Inte tu tal om den saken. Den psykosociala biten har också betydelse på så sätt att många äter bättre i sällskap än ensamma och sådant kan också kopplas till resurser som hemtjänst eller äldreboende.