2016-04-14

Följetong

Man hör på ordet att det kommer från franskan. Där är feuilleton diminutiv för feuillet, blad = ett litet blad. Vad har då ett sådant med våra uppdelade berättelser att göra?

Begreppet feuilleton såg dagens ljus någon gång år 1800 i Journal des débats et des décrets, en tidning som mest ägnades åt politiska diskussioner. Följetongen utgjorde ett tillägg eller bilaga med teaterprogram och annat lättare innehåll. Belägget ovan är förresten från den 24 germinal år 8, revolutionskalenderns beteckning för det som i (de flesta) andra länder kallades 14 april 1800.

Senare övergick följetongen, såväl materialet som beteckningen, till att ingå i det ordinarie materialet. Där hade ett vågrätt streck redan tidigare använts för att ange gränsen mellan vanligt material ovanför och lite mer lärt och litterärt nedanför. Det är förresten ett sådant streck som lever kvar i Svenska Dagbladets stående inslag ”Under strecket” – innan den blev helsida var den verkligen placerad under ett bokstavligt streck.

Så småningom delades de berättande texterna upp över numren så att läsare som fastnat för en historia fick köpa nästa tidning för att se hur det skulle gå. Jag vet inte om denna uppfinning, som inom publicismen väl rankas ungefär lika högt som hjulet eller pilbågen, allra först gjordes på grund av att texterna blivit väl långa eller med marknaden i tankarna. Att dela upp en berättelse i delar för att hålla intresset uppe är förvisso en urgammal teknik, som knappast var en nyhet ens på Scheherazades tid. Man kom hur som helst mycket snabbt underfund med den försäljningsmässiga poängen, och det dröjde inte länge innan de fanns överallt. Många av de största verken (även bokstavligt talat, de kunde bli riktigt långa på det här sättet) av exempelvis Dickens, Alexandre Dumas d.ä. och Balzac skrevs och publicerades efterhand i tidningar.

Beteckningen feuilleton hängde med i franskan, där det preciserades till feuilleton-roman, ”roman-följetong” för att precisera innehållet; feuilleton används fortfarande om bland annat siduppdelningen à la ”under strecket”. I svenskan fick vi det direktinlånade följetong.

3 kommentarer:

Christian sa...

Det kan väl till och med sägas att t ex Dickens i första hand publicerade sina verk i tidningar, först därefter i romanform.

Anonym sa...

Dickens är ju den mest kända "följetongförfattaren". De mesta av hans romaner publicerades först som månadshäften men några ingick i hans tidningar, först och främst för att piffa upp deras ekonomi. Hans berättelser var ju mycket populärare än hans journalistik.

Anonym sa...

I tyska dagstidningar är "Feuilleton" namnet på kulturdelen.