Aftonbladet 1914

Varje svensk 

politiskt intresserad medborgare bör just nu läsa

Aftonbladet

i Stockholm, de nationellt frisinnades ledande organ, som i varje nummer meddelar talrika värdefulla artiklar och inlägg i dagens frågor och som pålitligt och åskådligt redogör för händelser på det politiska området. Särskilt böra de

frisinnade försvarsvännerna,

vilka i likhet med Aftonbladet hylla valspråket "Försvaret främst!", skynda att snarast bereda sig tillfälle att regelbundet följa med arbetet för stärkandet av vårt försvar.

Aftonbladet är dessutom också en modernt redigerad och utstyrd, ständigt välunderrättad nyhetstidning med ett alltigenom värdefullt och omväxlande innehåll, av vilket må nämnas: Utmärkta artiklar och bidrag av framstående pennor angående handel och sjöfart, industri och näringar, litteratur, konst och teater o. s. v. Dagliga intervjuer, kåserier och enquêter i dagens frågor. Märkliga brev och korrespondenser från olika delar av världen, däribland just nu studier angående nykterhetslagstiftningen i främmande länder och angående förhållandena i Ryssland och Finland. Vidare kan erinras om den av förf. Lucie Lagerbjelke (Vitus) och A. M. Roos redigerade avdelningen, behandlande kulturella strömningar i in- och utlandet, som förekommer i Aftonbladets innehållsrika och omväxlande söndagsnummer.

Den snabbaste nyhetstidningen för landsorten är Aftonbladets Kvällsupplaga, på vilken även postprenumeration mottages.

Prenumeranterna på Aftonbladets dagliga upplagor erhålla gratis två veckotidningar, det för alla på landet boende Lantmannabladet och den utomordentligt omtyckta kolorerade tidningen Brokiga Blad.

Aftonbladets postprenumerationspris är:
Dagliga Huvud- eller Kvällsupplagan: 3/4 år 11:50, 1/4 år 4:25;
Dagliga Landsortsupplagan: 3/4 år 6:50, 1/4 år 2:30.

- Ur tidningen Kalmar, 30 mars 1914

Se, det var andra tider det!

Bland allt annat som man kan bli nyfiken på - varför annonserar en tidning i en annan tidning, vad är det för egendomliga prenumerationsperioder, hur länge kunde man prenumerera ö. h. t. på Aftonbladet - så är kanske, kanske inte, den politiska inriktningen det som sticker ut mest jämfört med dagens AB. Jag vet inte hur känt det är bland den bildade allmänheten, men efter sin liberala och kungafientliga start blev AB så småningom allt mer konservativ och tyskvänlig. Det sistnämnda var förvisso något helt annat 1914 än 1944, men det är ett faktum att AB höll sig tyskvänlig även under Hitlers tid.

Om de två kulturskribenterna som nämns skulle man kunna skriva en hel del. Lucie Lagerbielke var född Smith, nämligen brännvinkungen L. O. Smiths dotter, och Anna Maria Roos är mest känd för Sörgården och "Blåsippan ute i backarna står". En sak de hade gemensamt var intresset för teosofi; det var inte i närheten lika uppseväckande då som exempelvis två antroposofer på samma icke-troende redaktion hade varit idag, eftersom teosofin på den tiden var mer "inne" bland intellektuella på ett egendomligt sätt.

Men en detalj som jag blir allt mer nyfiken på ju längre jag förgäves letar efter den är varför Roos var i Bombay när hon dog. På turistresa, uppdrag eller något ashram?