Clemens förstenade indian

Hösten 1862 rapporterade amerikanska tidningar om ett märkvärdigt fynd: En förstenad man hade hittats utanför Gravelly Ford, Nevada.

Every limb and feature of the stony mummy was perfect, not even excepting the left leg, which had evidently been a wooden one during the lifetime of the owner, which lifetime, by the way, came to a close about a century ago, in the opinion of a savan [smartskalle] who examined the defunct.

Då som nu hämtade tidningarna en stor del av sitt material från andra tidningar. (De som inte är bekanta med pressen från 150 år sedan kan bli förbluffade över vilka textsjok som dagligen publicerades i minsta håla.) Här är det Cleveland Morning Leader, som den 13 november 1862 saxat ur Territorial Enterprise, eller kanske ur någon annan tidning som ... Och så vidare.

En tidningsman höll ett extra öga på den förstenade indianen. Närhelst artiklar på ämnet dök upp så skickade han dem till domare Sewall. Det är textens "Judge S.", och ett av syftena med skrönan.

För en skröna var det. Ett rent påhitt, helt utan koppling till verkligheten. Tidningsmannen som hittat på det hela hette Samuel L. Clemens, långt mer känd som Mark Twain. Hans ena syfte hade varit att reta Sewall, som han tyckte var en uppblåst idiot. Det andra syftet var att skoja med de många förstenings-historierna som förekom vid den tiden:

One could scarcely pick up a paper without finding in it one or two glorified discoveries of this kind. The mania was becoming a little ridiculous. I was a brand-new local editor in Virginia City, and I felt called upon to destroy this growing evil; we all have our benignant, fatherly moods at one time or another, I suppose. I chose to kill the petrifaction mania with a delicate, a very delicate satire.

Det framgår inte hur han tänkte sig att slå ihjäl genren; genom att addera till den? Naturligtvis fungerade det inte. Hans indian blev tvärtom mer populär än många andra.

I think that for about eleven months, as nearly as I can remember, Mr. [Sewall]'s daily mail-bag continued to be swollen by the addition of half a bushel of newspapers hailing from many climes with the Petrified Man in them, marked around with a prominent belt of ink. I sent them to him. I did it for spite, not for fun. He used to shovel them into his back yard and curse.

Nu tänker nog flera av er på jätten i Cardiff, den mest kända "försteningen" och förresten en av de mest kända bluffarna över huvud taget. (Det var i det sammanhanget som citatet "There's a sucker born every minute" myntades eller åtminstone blev känt; men det sades inte av cirkusdirektör Barnum, som också var inblandad.) Den historien skulle utspelas flera år efter Mark Twains indian.

En sak till: Den här historien kan ni sätta i händerna på de som menar att media "förr" var mycket bättre på källkritik. Fråga dem när "förr" inträffade, och hör sedan av er. Vad jag märkt är pressens källkritiska guldålder en myt.


Museum of Hoaxes: The Petrified Man, 1862