Hos föreningen Vetenskap & Allmänhet bloggar Karin Hermansson om VoF:s debatter med kvacksalvarna. Som representant för en sådan organisation uppvisar Hermansson en överraskande och nedstämmande inställning; hon förespråkar ryggradslöshet kallad ödmjukhet, att vi ska vara snälla mot charlataner och bedragare. Robert Hahn (Föreningen VoF i valrörelsen), legitimerad läkare som ägnar sig åt spiritism och har förståelse för homeopati, beskrivs uppskattande som någon som "faktiskt försöker se saker från flera håll".
Precis detta är det som vi på VA vill åstadkomma - att forskare ska få inblick i hur andra tänker och resonerar, förstå andra gruppers behov och synsätt och därigenom vidga sitt eget tänkande. OCH vice versa! Men det kräver lyssnande och ödmjukhet från alla håll.
- VA-bloggen: Dialog kan göra oss klokare
Det hon förespråkar är så fel på så många sätt. Det är den sortens inställning som gör att vidskepelse och tokerier kan frodas och skattefinansieras då folk försöker att "förstå" och jamsa med, istället för att konstatera att trams är trams, homeopati värdelös, antroposofi sagor för vuxna, och så vidare.
DN: Skattebetalarnas pengar ska inte gå till sockerpiller
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Nu var det dock inte att "vara snäll mot" Hahn som inlägget handlade om. Ej heller att förespråka användandet av ovetenskapliga preparat/behandlingar, för det gör vi naturligtvis inte. Inlägget handlade hur debatten fördes i radio och på olika kommentarer på nätet.
Vi på VA anser att debatt där man talar förbi varandra och inte lyssnar på vad den andre säger är ett olyckligt sätt att diskutera vetenskap. Jag gjorde en parallell till den debatt som partiledarna ägnar sig åt i valrörelsen, genom att citera Språktidningens artikel - den som är huvudpoängen i bloggposten.
Vetenskapens roll och betydelse i samhället måste diskuteras, och forskare ska ge sig in i sådana samtal med olika grupper, t.ex. med politiker, men då i ett format som leder någonstans. Att hitta ett sådant format handlar artikeln som jag refererar om.
Debatt är inte diskussion, de har olika syften och funktion. Jag förstår inte hur man kan tycka att den ena är sämre än den andra. Om man ska samarbeta eller vill utforska vilka uppfattningar man har i olika frågor passar diskussion bra. Om man däremot vill klargöra de skillnader i åsikter som finns och dessutom nå ut till en publik fungerar debatter sämre.
Att tro att diskussioner fungerar för alla syften är dessvärre naivt. I "pseudosektorn", dvs. de som livnär sig eller gjort karriär som alternativbehandlare, medium m.m. finns det människor som inte bryr sig om att diskutera det de livnär sig på, även om de ibland kanske ger det intrycket.
Diskussioner kan man föra med folk som verkligen är öppna för diskussion, och det är det inte alla som är. När de som inte är det skadar och lurar människor har man en medmänsklig skyldighet att upplysa om det.
Insikten om detta beror dock på hur mycket erfarenhet man haft av "pseudosektorn".
"fungerar debatter bättre" ska det vara.
Vetenskapfascism är vad det är. Ni är inte ett dugg intresserade av dialog för att ni inte är kapabla att sätta er in i saker som går utanför er intelligens. Det ni inte förstår är att forskning ska vara till för att komma framåt och upptäcka nya saker. Det ni vill att forskning ska handla om är att bekräfta er inskränkta vy på saker så att er rädsla för att man ska upptäcka att det ni är så emot ska visas ha verkan ska kunna hållas nere. Som devadatta säger diskuterakan man inte gör med de som inte vill diskutera. Det vill säga att diskutera med VoF är helt meningslöst eftersom de inte vill diskutera, de vill förtrycka andra genom förlöjligande för att detta verkar vara det enda sättet de kan må bra av.
Det vore kanske intressant att se Karin Hermansson hitta ett format för en debatt som leder någonstans med personer som den ovanstående anonyme.
Skicka en kommentar