"Nu hälsar de med båda händerna" - David Low, 3 juli 1934
De så kallade brunskjortorna utgjordes av NSDAP:s Sturmabteilung, "stormavdelning", förkortad SA. De var flåbusar som gillade att marschera, supa och slåss, och hade stor del i att driva fram partiet till makten. Men när den "nationella revolutionen" väl var genomförd, var de en generande black om foten för landets nya etablissemang; istället för att få sin välförtjänta plats vid köttgrytorna ställdes de, till sin egen och många andras förvåning, framför väggen. Under några sommardagar 1934 avrättades ett okänt antal av dem, inklusive ledaren Ernst Röhm. De fick sedan finna sig i att ha en rent dekorativ roll, vid partidagar och liknande.
9 kommentarer:
Göring (och Hitler) är f.ö. revolverbeväpnade. Slump,eller?
MVH
Hans
Såg det också, tror inte det betyder mer än Germania-Görings hornhjälm.
Jämförelser med svenska partier och formuleringar som "Flåbusar som gillade att marschera, supa och slåss." Jo, precis så var det...eller? Ovanligt onyanserat från din sida måste jag säga. Hade väntat mig den annars så för dig kännetecknande källkritiken och nyanseringen. Ytterst barnsligt att blanda in nutida politik med detta.
Jag hittar inget omnämnande, av nutida politik. Men vem är den lille killen, mellan benen på Hitler?
Josef Goebbels?
Nyanser efterfrågades, här är en: Jimmie Åkesson är ingen Hitler. (Kanske det finns någon listig poäng med att ha en totalt okarismatisk ledare.) Eller att SA onekligen hade en betydligt starkare lutning åt det socialistiska än resten av rörelsen, liksom senare BSS, VAM med ätteläggar. Men det är andra saker. Den sammanfattande beskrivningen av SA-männen håller jag fast vid.
En historisk poäng, nog så intressant i sig, var att gatans knogparlament var användbart för att få makten, men en belastning därefter.
Jag jämför sällan historiska händelser med dagens; det slitna knepet att spela nassekortet blir inte bättre av att man praktiskt taget aldrig är intresserad av historien som annat än ett mer eller mindre långsökt medel för att svartmåla moderna företeelser. I detta fall fann jag en parallell som är faktiskt intressant, såväl 1934 som 2010: SD-slipsar som nyss gick i uniform hade fått samma behandling när det begav sig.
Det är ju mycket intressant att vi fortfarande inte vet hur många SA som mördades på Nacht der langen Messer. Hur kommer det sig?
Förmodligen för att de enda som satt på facit inte ville göra en affär av det.
Josef Goebbels var bara en och sextio.
Skicka en kommentar