Mässan igen (ja, jag befinner mig fortfarande i dess efterdyningar): Gruvligt med folk var det, men hur många? I tidningen såg jag att där det 2008 funnits tjugofem personer, fanns det 2009 tjugofyra - ingen synbar skillnad, men mätbar. (Multiplicera med 4 000 för ungefärliga totalsiffror.)
Men hur har man kommit fram till detta? Faktum är att besöks-räknande verkar vara en konst snarare än en vetenskap (plus för fin rubrik hos SvB):
I sin årsredovisning anger Svenska Mässan antalet besökare på förra årets Bokmässa till 78 216.
Bokmässans egen siffra för 2008 var lika exakt, men betydligt högre: 101 280.
- Svensk Bokhandel: Många besök på varje besökare
Man följer olika rutiner - till exempel räknas ett kort, som berättigar till alla seminarier under alla dagar, som fyra besökare enligt det ena systemet men som en enda enligt det andra. Sedan gör bokmässan "en uppskattning där man gångrar och plussar och räknar bort - för att slutligen landa på en siffra som verkar stämma bra med verkligheten."
Det hela påminner inte så lite om de metoder som finns för att räkna besökare på hemsidor, upplagor för tidningar, tittarsiffror för TV-program, opinionsmätningar, med mera. Resultatet kan ofta se pålitligt ut (i synnerhet om man vet vad de kan kosta att ta fram), och skillnader även i decimalerna basuneras inte sällan ut som faktiska nyheter om faktiska ting (i synnerhet när man har nytta av dem). Just precisionen är ofta på en helt annan nivå än vad mätmetoderna motiverar, men så ger ju också "78 216 besök" ett helt annat intryck än "75-80 000".
I själva verket är det alltså uppskattningar av kvalificerade gissningar - but a dream within a dream, för att tala med Poe.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Det är ju typiskt ett sådant fel för det får man väl kalla det) man ser hos fysikstudenter när de mäter att en kloss faller 20dm på 0,64s och får accelerationen till 9,765625m/s^2 när svaret borde vara 9,8 och helst med utskrivna felmarignaler.
Man skulle tro att det där med gällande siffror var enklare att lära sig. Det finns en allmän dysmatematika som gör att folk utan att ifrågasätta accepterar att en siffra som ser noggrann ut också är det.
Besöksstatistik för hemsidor vet jag mycket om, och där är det ofta riktiga siffror - men många olika möjligheter att välja vilka siffror man vill använda. Idag finns det en etablerad standard för ändamålet, men för några år sedan var det rena vilda västern, där en del gärna räknade "hits" som "träffar = besökare". I extremfallen räknades "file hits", alltså antalet gånger enskilda filer hade laddats. Index.html kunde ladda header.jpg - och plötsligt hade man "två besökare"...
Med den logiken lyckades jag för ett par år sedan visa upp en liveblogg från ett lokalt evenemang (med uppskattningsvis 50.000 besökare) där min blogg hade fler besökare än själva evenemanget. Okunnigt av mig, men bra för mina dåvarande affärer. :)
Som en liten fotnot kan nämnas att det finns en och annan etablerad bloggare idag, som menar sig ha 600.000+ besökare per vecka på en av de mest etablerade bloggportalerna. Även om jag är usel på matematik så räcker logiken (i kombination med kunskap om hur nätet fungerar) till för att räkna ut att det är konstnärliga siffror det med.
Hur många miljoner besökare per dag har den här bloggen respektive Faktoidsidan?
MVH
Hans
Utgår du frtån att författaren räknar så fel?
Mina siffror:
- faktoider.nu har f.n. ca 2000 sidhämtningar/dygn. Det är den pålitligaste siffra jag funnit. (Det kan alltså röra sig om en person som läst 2000 sidor, eller 2000 personer som läst en sida var, eller något däremellan.)
- faktoider.nu:s förstasida har, enligt Google Analytics, f.n. ca 150-200 besök per dygn. I denna siffra räknas alltså inte alla undersidor.
- bloggen har, enligt Google Analytics, f.n. ca 200-250 besök per dygn. Det gäller även undersidor.
Okunnighet om felmarginaler är ett vanligt problem, när det gäller skenvetenskap. Antingen tror folk att felmarginalerna är mycket mindre, än vad dom verkligen är. Eller också överskattas felmarginalerna rejält. Så ska man ägna sej åt forskning, ska man först ta reda på, vilka felmarginaler mätmetoden har.
Skicka en kommentar