Jag är faktiskt en hobbit (i allt utom längden). Jag tycker om trädgårdar, träd och omekaniserat jordbruk; jag röker pipa och tycker om god husmanskost (utan hjälp av kylskåp) men avskyr fransk matlagning.- J. R. R. Tolkien i ett brev till Deborah Webster 25 oktober 1958*
Vad var det Tolkien klarade sig utan, eller rentav föredrog sig vara utan, i sin matlagning? Knäcker ni det? Markera texten i vitt för facit.
Nog är det märkligt hur fort moderniteter kan övergå till självklarheter. Tolkien levde 1892-1973, det är inte evigheter sedan. Ändå hajade jag till när jag såg hur han definierade sin kokkonst. Och fick anledning att fundera: Vad innebär det egentligen för skillnader för matlagningen? (Nu känner jag mig verkligen bortkommen.)
* I sin tur hämtat ur Arne Zettersten Tolkien - min vän Ronald och hans världar (Atlantis 2008), sid 61
6 kommentarer:
Om du har möjlighet att läsa Charles Emil Hagdahls kokkonsten skulle du bli förvånad över allt som finns där. Mycket av det känner vi igen idag. Mycket fransk matlagning. Du får gärna komma förbi och kika i boken om du har vägarna förbi.
Hagdahl är bekant, om än bara till namnet. Tolkien var en extrem anglofil, han tålde inte ens Shakespeare :-) eftersom dennes påhitt konkurrerat undan äldre berättelser, eller vad problemet nu var.
Vad beträffar köksutrustningen så vet jag att man hade t.ex. isskåp förr, dock inte i vilken utsträckning eller till vilken kostnad.
Jag har också funderat på isskåp. Vet inte om dom fanns när han var liten, och hur utbredda dom i så fall var. Är det någon som vet? Kanske familjen Tolkien inte hade något.
Den där boken som Kinna nämnde, när är den tryckt?
Om man vill ha tillgång till äldre böcker, så kan man förslå dem för scanning till projekt runeberg:
http://runeberg.org
"Kokkonsten som vetenskap och konst med särskildt afseende på hälsolärans och ekonomiens fordringar 1878-79, ett i sitt slag oöfverträffadt arbete, skrifvet på ett särdeles spirituellt sätt, hvilket gjort sin författare »odödlig»."
Så sant som det är sagt. :-)
Jag kan tänka mig att Tolkien växte upp i isskåps-försedda kretsar, men att han ändå föredrog att vara utan. Hur själva matlagningen förändrades har jag inte riktigt greppat. Mer än att man får handla (mycket) oftare. - Thoreau var en annan som gjorde poäng av att han inte behövde kylning, om jag minns rätt.
”Mjölken surnar och fläsket skäms” stod det i en gammal läsebok. En (för oss) lite lustig formulering, som förklarar vad man har isskåp till. Folk som saknade sådana, var inte tvungna att förvara allt i rumstemperatur. Folk hade vanligen källare eller skafferier, som höll lägre temperatur än andra rum. Jag antar att temperaturen var jämförbar, med våra dagars svalskåp. Det mesta går att förvara i den temperaturen, om än inte lika länge som i kylskåp. Det gäller förstås inte sådant som väldigt snabbt blir dåligt: färskt, rått kött, färsk fisk, mjölk och grädde. Sådana råvaror inhandlades sannlikt samma dag, som dom skulle användas.
När jag är hemma handlar jag ungefär varannan dag. Alla dagligvaror jag vill ha, säljs inte i samma affär. Dessutom ligger affärerna flera hundra meter från varandra, så jag besöker dom ofta olika dagar. Det ger en förevändning för att promenera, också. :-) Jag har svårt att tro, att folk gick och handlade mer än varje dag. Hur skulle man få tid med det?
Skicka en kommentar