Bild: Sjöberg bildbyrå
I augusti 1978 lanserades en svensk dator, tillverkad av Luxor i radiostaden Motala: ABC 80. Den var främst riktad åt kontorsmarknaden. Bland annat hade den ett riktigt tangentbord, en riktig skärm och ett utgångspris på 6 900 kronor, vilket var mer än en månadslön för de flesta.
- Peter Olausson, Sveriges historia (Ordalaget 2018), s 410
Det här var svenskarnas första dator. Såväl på individnivå – länge hade ABC 80 rekordet i att vara "den första datorn" för flest svenskar – liksom för svenskarna som folk. Och denna succé var en inhemsk produkt. I Europa kan man bara jämföra med Storbritannien, som i hemdatorbranschen ligger i en helt egen division. Men inte ens där fanns någon särskild marknad för hemdatorer så tidigt som 1978.
Namnet sägs uttolkas "Advanced Basic Computer for the 1980s" (där Basic är det inbyggda programmeringsspråket). Det känns visserligen som en backronym, som var så populära i databranschen. Och "80" kom nog från processorn Z80, densamma som satt i Sinclairs datorer (i synnerhet ZX Spectrum, Sveriges näst mesta hemdator som undertecknad händelsevis växte upp med), Segas Master System och Nintendos lilla käcka Gameboy.
Icke desto mindre var ABC 80 verkligen Sveriges Basic-dator nr 1, åtminstone under några år. Många hemkontor utrustades med en beige ABC 80, dess beiga monokroma skärm – som jag vill minnas körde med bärnsten istället för grönt, ett såväl estetiskt som ergonomiskt bättre val – och nog så ofta en beige diskettstation, snarare än den mycket billigare och klumpigare bandspelaren (alla vet väl att tidens hemdatorer ofta lagrade program och data på vanliga ljudkassetter). En sådan anläggning fyllde sin plats med den äran – såväl den "mekaniska" kvaliteten som mjukvarans professionalitet, som förvisso priset, som alla låg i en helt annan klass än de hobby- och spelmaskiner som kidsen valde när den stora hemdatorvågen kom några år senare. Å andra sidan hade de datorerna helt andra förmågor beträffande grafik och ljud ... Fast å tredje sidan var det ingalunda självklart att en maskin lanserad 1978 skulle ha grafik eller ljud över huvud taget. På flera sätt kan ABC 80 närmast jämföras med Apple II (1977), ifall det varumärket är bekant.
Naturligtvis fanns det spel för ABC 80. Här har vi ett av de mest spridda, Pac-Man-kopian Glipp. Skaparna Kaj Arnö och Michael Widenius är idag mer kända för den senares skapelse MySQL. För övrigt hade grafiken på ABC 80 en upplösningen på 78 x 72 pixlar – japp, det var hela skärmen. Inga färger, som synes, och rudimentärt ljud. Det kan dock påpekas att ABC 80 hade hela 16 kb RAM; som jämförelse hade en Apple II 4 kb i grundutförandet.
Men de flesta ABC 80-datorerna hamnade i skolor, för stora och för små. Alla var ju överens om att datorer var framtiden, och av någon anledning utgjorde en hörnsten i förberedelserna inför denna framtid att mängder av svenskar fick knacka in saker som 10 PRINT "Hej!". (En detalj som kännetecknade den svenska datorn var att strängar inte markerades med $ utan det neutrala valutatecknet ¤.)
ABC 80 gick helt enkelt som tåget och datoriserade på några år Sverige till en oanad nivå. En uppföljare var given. Den kom 1981: ABC 800, bättre på alla sätt.
Den här sorglustiga får också komma med, från februari 1982. IBM PC lanserades i USA året innan, om drygt ett år – i början av 1983 – kommer den att nå den svenska marknaden. Det var början till slutet för det helsvenska dataundret. Vi fortsatte att datorisera oss, men med importerade maskiner.
Även om ABC 80 idag är tämligen okänd utanför insatta kretsar så har den lämnat ett mycket konkret skikt i det moderna samhällets lagerföljd. Här finns hur mycket som helst för moderna historiker och digitala arkeologer att gräva fram. Som alla datamänniskor som tog sina första digitala steg med en bärnstensfärgad prompt "ABC80". Eller ABC-klubben, grundad 1980, som har hälsan än idag (om än med fokus på andra maskiner): www.abc.se. Eller redan det faktum att Sverige var ett av de första länderna som började datorisera sig i grunden, på skolor, kontor och hemmavid.
12 kommentarer:
Minns att så sent som på mitt högstadie så fanns det ABC80-datorer (eller om det nu var ABC800). Det här handlar om tidigt 90-tal, så det kändes verkligen som antikviteter redan då. Jag har dock svårt att minnas vad ämnet hette vi använde dem i. För annars fanns så klart de svensktillverkade COMPIS-datorer på skolan också. Men även där handlade det nog om sista skriket. På gymnasiet hade vi däremot endast PC-datorer.
Rätt säker på att jag såg min sista ABC 80 "in action" på just högstadiet, dock 1985 eller så. Tidigt 90-tal var definitivt de beiga svenskdatorerna antikverade. COMPIS är en mycket besynnerligare och eländigare historia, vilket visserligen fångar många...
Not: "Sista skriket" betyder det allra senaste.
Så går det när man försöker använda begrepp man inte är riktigt van vid. Men när du säger det inser jag så klart att du har rätt med sista skriket och att det är så jag sett det användas. Kändes dock logiskt för mig att det skulle kunna ha motsatt betydelse när jag skrev det.
Visst hade vi en sal full av ABC80-datorer på gymnasiet under tidigt 80-tal, och lektioner i Basic - för hur skulle man klara sig utan att kunna Basic i det framtida samhället?
Jag är född 1982. Kan ingen progamering och har aldrig behövt det.
I början av 80-talet var färdigheter i programmering närmast en förutsättning för att använda datorer. Något årtionde senare var det PC-datorer med Windows där de medföljande programmeringsmöjligheterna bestod i BAT-filer och Qbasic i DOS, utan någon relevans för de program som kördes i Windowsmiljön. Idag är inte datoranvändare tvungna att lära sig programmering, men samtidigt är det lättare än någonsin att komma igång med det (vi har Unixliknande system och språk som Python och massa utbildningsmaterial för dessa fritt tillgängliga).
Jag är inte spiksäker på att det är lättare att komma igång idag, säger just den allra första biten. På den tiden hamnade man i Basic-tolken så fort man slog på datorn; det var bara att börja koda. Det var inte ens någon väntetid, som för att ladda spel. De små maskinerna var som gjorda för enkel programmering.
Jag förstår inte de tecknade reklambilderna mot slutet. Är det reklam utgiven av Luxor för att framhäva ABC-datorns framgångar? Den första bilden ser så ut, och den andra bilden verkar komma från samma källa. Men varför i hela friden sätter man då rubriken "Upp som en sol" när i alla fall jag direkt tänker på efterledet "...och ner som en pannkaka" (vilket det ju också blev). Eller är bilderna från ett annat sammanhang?
/Håkan
Båda bilderna är reklam från Luxor för att framhäva ABC-datorerna, precis. Fanns ett antal i samma stil, där datorerna framställdes som bilar.
"Upp som en sol"-reklamen är speciell av just den anledningen du nämner. Kan citera lite text från annonsen, direkt under bilden: "Pannkaka. Det var vad många trodde vår satsning på en ny mikrodator – ABC 80 – skulle resultera i. Ytterst få insåg hur den skulle revolutionera hela datorbranschen. Idag gör man det. ABC 80 har levererats i över 18.000 exemplar. Och nu kommer ABC 800, som förstärker vår position ytterligare." (SvD 9 februari 1982)
1998 fick vi fortfarande in en abc80 i skolsalen på fysiken, för den kunde lätt anslutas till utgången på en geigermätare och räkna antalet sönderfall per minut.
Intressant! Ja, tack vare bussen 4680 ska den ha haft relativt goda möjligheter att kopplas till diverse kringutrustning, även av ovanligare slag. En smal nisch där datorer uppenbarligen kan överleva långt efter att de försvunnit i andra sammanhang.
Det finns ett operativsystem, CollapseOS, som presenterades 2019 och är gjort för att kunna köras och assembleras på Z80-processorn. Det är tänkt att användas efter en teknikkollaps, där vi inte längre kan tillverka eller underhålla datorer baserade på arkitekturer med större komplexitet än den som fanns i ABC80.
Skicka en kommentar