Jag har inte hittat något belägg, men enligt samstämmiga källor föreskrev Posten, eller rentav Postverket (före 1994), en gång i tiden att postorten i adresser ska skrivas med idel stora bokstäver. Anledningen lär ha varit att göra dem lättare att läsa för maskinerna, vilket indikerar att påbudet inte ligger allt för långt tillbaka i tiden. Detta lärde sig så många så ordentligt att det fortfarande är mycket vanligt. Trots att det inte längre gäller.
Postorten skrivs med gemena bokstäver.
- Språkrådet: Svenska Skrivregler (Liber 2015), s 38
Många tror att postorten ska skrivas med stora bokstäver, liksom att det ska vara dubbelt mellanslag mellan postnummer och postort (gamla maskinläsningskrav hos Postens sorteringsmaskiner kan ligga bakom denna föreställning). Man ska i stället skriva på normalt vis, med postorten gement och med normalt, enkelt mellanslag: 441 96 Alingsås
- Språknämnden (numer Språkrådet), veckans fråga v 52-1 2004:
Hur skriver man postnummer, boxnummer och postort?
11 kommentarer:
Jag läste maskinskrivning som fritt valt arbete på högstadiet i slutet av 70-talet.
Då fick man lära sig versaler i postorten och två mellanslag före. Så kanske det kan hittas i studiematrial från den tiden.
I Finland verkar det vara versaler som gäller fortfarande.
http://www.posti.fi/privatkunder/priserochinstruktioner/adressochkuvertanteckningar/adressanteckningar.html
Jag har inte sett någon rekommendation om versaler (född 76), men min mor (född 44) skriver oftast med versaler, och det gjorde hon definitivt redan på 80-talet, känslan är att hon gjorde det tidigare också.
Hur länge har posten haft maskinell avläsning av adresser?
Se där ja! Den finska rekommendationen är glasklar. Vad kan den bero på tro?
Det skulle kunna vara före maskininläsningens tid också. Fria gissningar: Förr skrev ju många med snirlig skrivstil, vilket eventuellt kunde vara svårt för de som grovsorterade post på postort. När man kommit ned på en postort och ett postnummer så visste oftast brevbäraren om vem som bodde var och hade då lättare att pussla ihop mottagaren från adress + namn.
Egentligen är det väl två helt olika frågor, hur posten har velat att man ska göra och hur folk faktiskt gjort. Båda är svåra men intressanta att undersöka ordentligt.
Har bildsökt – snabbt och ovetenskapligt – på Google ("brev från 1850", "brev från 1860" osv). Under hela handskrivningseran verkar gemener ha dominerat totalt, ofta med understruken postort. När det under efterkrigstiden blir vanligare med maskinskrivna adresser, hittar Google ett sammelsurium av gemener, versaler, understrykningar och spärrad text, ibland kombinerade med varandra.
Själv skriver jag sedan länge hela adressatens adress i versaler när jag skriver den för hand på en försändelse. Avsändaradressen och adresser skrivna i andra sammanhang däremot i gemener. Undrar om man blir utstött ur samhället för ett sådant beteende...
Jag har inte kvar någon gammal Postnummerkatalog från den tiden när postnumre infördes (69?).
Men klara minnen av hur man redan då rekommenderade maskinskrivna adresser med versaler i postorten (och dubbla mellanslag mellan postnumret och postorten). Något vi också fick lära oss på högstadiets maskinskrivningslektioner i början av sjuttiotalet.
Jag har f.ö. alltid stört mig på att postorten ens är med. Den tillför ingen information.
Man kan väl iofs se den som en checksumma på postnumret.
Jag antar att man hade postort innan postnumret lades till, men ändå.
Innan man införde postnummer var postort det enda som behövdes. Jämför Sveriges mest berömda adress: Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd - det var allt. Inget gatunummer, boxnummer eller postnummer.
Postnummer infördes 1968, maskinsortering först på 90-talet.
Humanisten
Intressant spörsmål... Jag tillhör samma grupp som Gugge och Peter -- skolåret 1971-72 hade jag maskinskrivning som FVA, och lärde mig att använda dubbla mellanslag och versaler för postorten. Det är väl rimligt att anta, tills vidare, att det var rekommendationen då postnumren infördes.
Jag hittade en gammal reklamskrift från posten, Postens skrivbok från 1982; den har visserligen inga uppgifter i frågan, men på sidan 137 reder man ut vad som händer då man placerar namn över respektive under en myndighets namn i adressen -- i båda fallen ser man på bilden att postnumret följs av två mellanslag och postorten skrivs med versaler. 1982 tycks alltså postens ha följt sin gamla rekommendation.
Jag känner till detta och kan av åldersskäl inte ha läst det före cirka 1990. Tror att rekommendationen stod i postnummerkatalogen under 90-talet och kanske också telefonkatalogen.
Skicka en kommentar