Mikolaj Kopernik föddes 1473. Femhundra år senare firades Polens mest kände vetenskapsman rejält; inte enbart av rent vetenskapliga skäl, givetvis. (En debatt som man däremot inte alls luftade var den om Nikolaus Kopernikus tyskhet, om han kanske i själva verket var mer tysk än polack. Inte heller här hade rent vetenskapliga skäl med frågan att göra.)
Bland myriader personer som skulle berätta om landets store son var fanns en högt uppsatt person i sjukvårdsministeriet. Copernicus hade läst till och under en kort tid arbetat som läkare. Det finns verkligen inte mycket dokumenterat om denna gärning, men man hade grävt fram en tämligen färsk artikel i den etablerade Journal of the American Medical Association som passade perfekt.
Under ett krig hade en epidemi brutit ut bland soldaterna på slottet Allenstein. Copernicus misstänkte att smittan kom från bröd som tappats på golvet, en hypotes som stärktes sedan han delat upp folket i två grupper där bara de som fick bröd blev sjuka. En viss Gerhard Glickselig föreslog att man skulle bre smör på brödet, så skulle man direkt kunna se om det förorenats. Idén spreds med särskild kraft av den annars tämligen okände läkaren Adolph Buttenadt, som därmed vann en sorts etymologisk odödlighet. Efter honom började man att kalla proceduren för Buttenadting, vilket i sinom tid blev det engelska ordet buttering.
Innan talet skulle hållas fick en astronom och vetenskapshistoriker läsa det. Han blev misstänksam och gick till en kollega.
Jag visade artikeln för Jerzy Dobrzycki, som ögonblickligen kände igen historien och vrålade av skratt. Medicinaren Arthur Kunin och historikern Samuel Hand, som båda arbetade vid University of Vermont, hade velat ta upp vissa frågor rörande medicinens teori och praktik och hittat på alltsammans om Copernicus och den fiktive Buttenadt för att konkretisera dem.- Owen Gingerich, Boken som ingen läste (Norstedts 2005), sid 94-95
En detalj, som måhända medicinaren och historikern fann tillräckligt spexigt och avslöjande, var Buttenadt. Namnet är påfallande likt Adolph Butenandt, biokemist och 1939 års nobelpristagare i kemi.
2 kommentarer:
hälsning från måns:
Jag kom inte in på JAMA inatt, men "abstracten" säger:
Historians have classically emphasized social, economic, and cultural factors as having the greatest impact upon the development of dietary habits. While their basic assumptions have doubtless been correct, they have unfortunately tended to ignore other significant factors. This essay will elaborate upon certain political and military circumstances and their relevance to the inception of buttered bread.
During the first quarter of the 16th century, Ermland was the scene of frequent and terrible devastation. Bordering upon the Gulf of Danzig, Ermland was one of the four dioceses into which Prussia had been divided for purposes of ecclesiastical government. Its bishop, Fabian von Lossainen, was both temporal and spiritual ruler, and his secular responsibilities were the more burdensome. A vassal of the King of Poland, the Bishop was frequently engaged in conflict with the Order of Teutonic Knights. The Order had formerly ruled Ermland and periodically launched military expeditions to regain supremacy.
Nicholas Copernicus and the Inception of Bread-Buttering
Samuel B. Hand, PhD; Arthur S. Kunin, MD
JAMA. 1970;214(13):2312-2315. doi:10.1001/jama.1970.03180130046011.
Nu är hela historien påhittad. Men jag hade ändå trott att ”buttering”, kommer av ”butter” (”smör”), som är mycket äldre än Mikołaj Koperniks tid.
Skicka en kommentar