Linnés diplomkvarn

Harderwijk is en stad van negotie,
Men verkoopt er bokking, blauwbessen en bullen van promotie

- Ur en gammal nederländsk sång

En "diplomkvarn" är alltså en inrättning där den som önskar en examen, doktorsgrad eller liknande kan få en sådan till mindre besvär än på andra ställen. Ibland är arbetsinsatsen större, oftare mindre eller obefintlig; man köper sig ett diplom. Sven-Otto Littorin gjorde företeelsen känd i Sverige sedan han i sin resumé tagit med en MBA från "Fairfax University", som vid närmare granskning inte vägde tyngre än att han i princip hade kunnat skriva ut ett papper med krusiduller hemmavid.

Men efterfrågan på sådana genvägar har naturligtvis funnits så länge som akademikers meriter intygats pappersvägen. Ett gammalt exempel är universitetet i Harderwijk, Nederländerna (inte Holland utan provinsen Gelderland). Dess avspända studieformer var vida kända, från 1600-talet tills det stängdes 1818. Det blev även skildrat i en visa: "Harderwijk är en handelsstad där de säljer böckling, blåbär och examina".

Deras överlägset mest kände student är Carl von Linné. Den 28 år gamle Carolus Linnaeus, som han då hette, anlände den 17 juni 1735 till Harderwijk. Följande dag skrev han in sig på universitetet och överlämnade direkt en avhandling som han skrivit på resan från Sverige: Hypothesis nova de Febrium intermittentium causa, "En ny hypotes om frossa" eller malaria som vi kallar det idag. Han fick försvara den i en förberedande debatt. Sedan fick han beskriva några intressanta stycken av Hippokrates, ställa diagnos och ange behandling för en patient med gulsot, och sedan var han medicine kandidat. Den 23 juni disputerade han. Och sedan var han medicine doktor.