- Illustration av s.k. orbitalhybridisering, hur elektronerna beter sig i en molekyl. Linus Pauling undersökte sådant så väl att han fick nobelpriset i kemi 1954. Dessutom fick han fredspriset 1962 för långvarigt engagemang i fredsrörelsen.
- Denna märkliga artefakt är den första transistorn. En av konstruktörerna var John Bardeen, som fick nobelpriset i fysik 1956 och dessutom 1972. Lär ha haft grannar för vilka han var mest känd för sina grillkvällar; hans yrkesliv var de inte orienterade om.
- Pierre Curie i den "alkemistens verkstad" (associerar jag till) där radium för första gången togs fram i ren form. Under så här enkla förhållanden bedrevs god fysik och kemi även för hundra år sedan. Delade nobelpriset i fysik 1903 med Marie Curie och en viss Henri Becquerel. Marie gick sedan och fick nobelpriset i kemi 1911 dessutom (Pierre dog i en olycka 1906).
- Sådana här suddiga streckkoder finns det folk som ägnar hela dagarna åt: DNA-sekvensering. Grundläggande forskning i detta viktiga område utfördes av Frederick Sanger, nobelpriset i kemi 1958 och 1980.
Temat var alltså de fyra - just så många är de - som hittills fått två nobelpris. Joakim är måhända på god väg genom att sätta två lördagsfrågor i rad.
1 kommentar:
Ja på Sangers tid läste man DNA-sekvenser som streckkoder (men de lästes ju på en film, så det var mörka streck på en ljus bakgrund: http://gut.bmj.com/content/41/3/323/F2.large.jpg). Men det har man ju slutat med sedan över 15 år sedan, ett tag var det kurvor, och numera är det toppar som avläses!
Skicka en kommentar