Jag gillar lök stekt i olja
Jag gillar god lök
En enda lök stekt i olja
En enda lök gör dig till ett lejon
Men ingen lök åt österrikarna
Ingen lök åt de hundarna
Refr.: I takt kamrater! I takt, i takt, i takt! ...
Vad har vi här? En kampanj från Lökinstitutet med ett politiskt budskap dessutom?
La chanson de l'oignon, "Löksången", var populär bland franska soldater under revolutionen och en tid framöver. Som vanligt när det gäller folkvisor är härstamningen osäker. (Översättningen ovan är på ett ungefär.)
Vad dess fortsatta öden beträffar, så ... Ja, lyssna själva.
Hur gick det där till? Är det en slump att en fransk låt kommit att handla om grodor? Kan man ana en politisk touch någonstans? Kanske via ett engelskt led?
Här hade jag lagt in förklaringen om jag känt till den. Men jag har ingen aning. Löksångens förvandling till små grodor förefaller att vara ett outrett kapitel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Skojigt.
http://www.sydsvenskan.se/malmo/article247259/Sma-grodorna-ar-en-lokvisa.html
Fast jag letade runt så hittade jag inget på engelska eller franska som bekräftar "Au pas, grenouille” som mellanled.
Jag stjäl den hejdlöst till min tråd duvetvar.
MVH
Hans
Alltså ännu en gammal ursvensk tradition som visar sig vara inlånad i sen tid!
Den hamnar på min Spotify-lista "Låtar du trodde var svenska": http://open.spotify.com/user/hubbabba/playlist/04qT1zAzd0Tx9Kmoz9xRU7
Jag stal den som sagt och nu kom den upp igen. Kollade franska wiki:
La Chanson de l'oignon est un chant militaire anonyme français de la Révolution et du Premier Empire. C'était un des airs favoris des grenadiers de la Garde Impériale.
Le thème de cette chanson est cité, à la note près, par l'appel des cors dans l'ouverture de l'opéra d'Etienne Nicolas Mehul "La chasse du jeune Henri" créé le 1er mai 1797 salle Favart à Paris. En raison du succès et de la popularité de la Chanson de l'Oignon au début du xixe siècle, il semble donc fort probable que Méhul en soit l'auteur.1
La légende veut que le chant soit né peu avant la bataille de Marengo le 14 juin 1800. Bonaparte aperçoit des grenadiers qui frottent vigoureusement une croûte de pain. « — Que diable frottez-vous donc sur votre pain? leur demanda-t-il. - C'est de l'oignon, mon général. - Ah ! Très bien, il n'y a rien de meilleur pour marcher d'un bon pas sur le chemin de la gloire »2.
La Légion étrangère le conserve à son répertoire.
Google translate till engelska, blir bättre än till svenska.
The Song of the Onion is an anonymous French military song of the Revolution and the First Empire. It was one of the favorite tunes of the Grenadiers of the Imperial Guard.
The theme of this song is quoted, with the note, by the call of the horns in the opening of the opera of Etienne Nicolas Mehul "The hunt of the young Henri" created on May 1st 1797 room Favart in Paris. Because of the success and popularity of the Song of the Onion in the early nineteenth century, it seems highly likely that Mehul was the author.1
Legend has it that the song was born shortly before the Battle of Marengo on June 14, 1800. Bonaparte saw grenadiers vigorously rubbing a crust of bread. "What the hell are you doing on your bread? he asked them. - It's onion, General. - Ah! All right, there is nothing better to walk a good step on the path of glory. "
The Foreign Legion keeps it in his repertoire.
MVH
Hans
Skicka en kommentar