Av någon anledning har kanalerna på Venus aldrig uppnått samma berömmelse som de på Mars, trots att de faktiskt är betydligt större. Är det kanske något för genusvetenskapen att ta sig an?
De venusianska kanalerna upptäcktes faktiskt av Percival Lowell. Historiens meste mars-kanals-skådare upptäckte inte de på Mars - själva begreppet myntades faktiskt av en påvlig astronom flera år innan Schiaparelli gav ut sina kartor, som sedan Lowell utarbetade åtskilligt.
Sommaren 1896 hade Lowell just installerat ett nytt stort och fint teleskop i sitt observatorium i Flagstaff. Just då gick det inte att observera Mars, och för att fördriva tiden tittade han runt i universum lite på måfå. Och så föll blicken på Venus - och titta! Kanaler! Som avgjort påminde om de på Mars, faktiskt. Tänk att det även på den planeten finns en högkultur som kan utföra sådana gigantiska byggnadsverk.
Av någon anledning fick de venusianska kanalerna aldrig samma respons från omvärlden som de marsianska. Kanske det var därför Lowell inte ägnade dem mer intresse?
På sistone har minst två skeptiker hävdat att beskrivningarna av de eker-liknande strukturer som observerats på Venus från Flagstaff från 1897 och framåt inte är enhetliga. De skenbara variationerna kan tillskrivas vår atmosfär, som ibland ger dem klarhet, ibland inte. Det viktiga är att de venusianska linjerna är oregelbundna.
- Percival Lowell (1908)
Detalj ur en av Lowells Mars-kanals-kartor (1895)
3 kommentarer:
Det han egentligen såg, var blodkärlen i sitt eget öga! Sanningen är att Venus' yta, alltid är täckt av moln. Ingenting på ytan kan därför ses, med blotta ögat från Jorden. Dom kartor över Venus, som gjorts under senare årtionden, är gjorda med hjälp av radar.
Det finns inte kanaler på Venus, Däremot på Mars och April, synnerhet 1:a april :-)
Eftersom Venus atmosfär inte släpper igenom ljus, var planetens yta okänd fram till tidigt 1900-tal, då astronomer började observera strålning av andra frekvenser.
Skicka en kommentar