Försättsbladet i pastor Paul Eberts Der internationale Karl Marx (Heft 23/24 der Hammer-Schläge, Deutschvölkische Verlagsanstalt, Hamburg 1920), pris 1,50 Mark.
Samma år skulle ett litet parti med ett långt namn anta en partifana med ett hakkors. Men boken ovan har inte med dem att göra. Den gavs ut av en organisation med det angivna namnet Deutschvölkischer Schutz- und Trutzbund, som mycket ungefär kan översättas "folktyska skydds- och försvarsförbundet". Det knepigaste ordet är völkisch, beteckning för en mycket säregen och speciell grupp av rörelser vid den här tiden, med olika halter av nationalism, fascism, antikommunism, antisemitism och ibland även ockultism i myradier kombinationer. Hitler hade inte monopol på den här sortens idéer, ifall någon trodde det, och inte heller saknade han konkurrenter - vid den här tiden var NSDAP betydligt mindre än DVSTB.
En symbol som användes av många völkischer-grupperingar var hakkorset eftersom det bland annat associerades med det ariska släktet, nu och i historien. Så det var inte Hitler som drog in den gamla symbolen i politiken; det hade andra redan gjort.
5 kommentarer:
ASEA, som grundades 1914 hade hakkorset som logotyp.
ASEA bildades 1890, jag vet inte när de började med hakkorset men det kan ha varit från ca 1900. Även Carlsberg och många andra använde hakkorset som symbol för lycka eller kraft. Jag tänkte på dess politiska användning utanför NSDAP som det inte skrivits lika mycket om.
Ordet "Trutz" i "Trutzbund" betyder dock inte "trots", utan snarare "försvar" eller "motstånd". Du tänker nog på ordet "Trotz" som betyder just "trots".
Jag var inne på trots som i "trotsa", men onekligen är motstånd en bättre översättning. Tack.
Inte för jag egentligen vet något, men Deutschvölkisch kanske inte motsvaras av folktysk. Volksdeutsch/folktysk var väl beteckning på etniska tyskar utanför moderlandet (-länderna?).
(Men du skriver ju också "mycket ungefär".)
Skicka en kommentar