Svenskarna har under det gångna året börjat använda ett stort antal nya ord. 1 500 förslag kom in till Språkrådet, som nu ger ut sin årliga nyordslista. - Orden speglar året som har gått, säger Birgitta Lindgren, språkvårdare vid Språkrådet.
- Flera nya ord under 2009, Expressen 31 december 2009
Som nyordslistan beskrivs är det uppenbart att många tror att svenska språket i och med denna berikats med de angivna orden (som fröbomba, hemester och gågging). Så är naturligtvis inte fallet - orden fanns med så fort de började användas i någon nämnvärd grad. Om en institution som Språkrådet eller för den delen självaste Akademien tar med dem i en lista eller inte spelar ingen som helst roll.
Jag undrar däremot hur många av orden ifråga som faktiskt används i någon nämnvärd grad. Många utgör konstruktioner som dels låter sökta, dels ligger rätt illa i munnen - i skrivande stund får jag dryga tusentalet Google-träffar på "svemester" och "könskonträr", liksom några hundra på "fröbomba"; varav merparten går ut på att vi fått ett nytt ord. Alltså inte ett faktiskt bruk.
Visst kan några av orden komma att sätta sig, men jag tvivlar på grobarheten på sikt i stort. Som jämförelse kan Nyordslistan 2006 [PDF] studeras. Med rara glosor som "andrafiering", "flexidaritet" och "tjejkött". Liksom, skall det medges, ord som "bloggosfär", "minnespinne" och "rondellhund", som åtminstone undertecknad varken behöver fundera över eller googla.
Relaterat på faktoid-bloggen: Nya ord sökes
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
17 kommentarer:
"Hemester" verkar vara översatt låneord från amerikanskans "styacation".
Okej; få se om "staycation" kommer att få en bättre karriär än "hemester".
"Sprita" är ju redan ett ord, men det är väl kanske på utdöende i sin ursprungliga betydelse..
"Chippa" är för mig antingen något man gör med en golfboll, eller något man gör med en spelkonsoll. Har aldrig hört någon använda det om kontokort.
Faktum är att de enda av "nyorden" jag någonsin hört någon använda i dagligt tal är twittra, spikmatta och (förstås) svininfluensa. Spikmatta är väl dessutom lite fusk, det är knappast ett nytt ord.
Vill bara nämna att myndigheterna (http://www.smittskyddsinstitutet.se/nyainfluensan/) envisas med att låtsas tycka att det ska heta "den nya influensan". Om man googlar runt lite verkar det i alla fall som att den galna konstruktionen "tidigare kallad svininfluensan" har ersatts av "även kallad svininfluensan".
Ja minsann, "spikmatta" är med. Det är givetvis inte det minsta nytt.
Den enda betydelsen jag vet av ”sprita”, är ”desinficera med sprit”. Är det för att jag inte dricker alkohol?
Lena: "sprita" har förvisso historiskt använts som slang för att dricka starksprit, men användningen jag tänkte på var att "sprita ärtor", vilket alltså innebär att pilla ur själva ärtorna ur skidan. :-) Spritar ärtor är inget jag gör ofta direkt, men det är helt klart den första betydelsen jag kommer att tänka på när jag hör det, och den enda jag skulle använda i dagligt tal.
Den här då: jeggings. Hur många sätter den?
GP: Jeggings på väg in i ordboken
Googlande ger inte så få länkar till sidor som uppmärksammar att självaste OED tagit in detta relativt nya ord, men där finns även åtskilliga faktiska belägg. Även om de svenska inte är så många. Än.
Jeggings: Leggings som ser ut som jeans. Mycket moderiktigt förra året. Ser anskrämliga ut.
Till Engan: När du skriver ”sprita ärtor”, så känner jag igen uttrycket. Kom inte på det förut, bara.
Kan bara inte förstå varför "felstavade" engelska ord ska vara med i svenskan... t.ex. mejl och sajt. Har inga problem att använda utländska ord där svenskan saknar motsvarighet, men att "stava fel" och kalla det svenskt är bara fel
Gunnar: Spelar det någon roll om de är nya eller gamla?
I förlängningen har ju praktiskt taget alla ord (som inte är helt nya) fått sin stavning justerad genom åren. Behöver jag ge exempel?
Till alla de som irriterar sig på ord som "mejl" och "sajt" brukar jag fråga hur de stavar "strejk".
(Fast vid de tillfällen som man önskar vara formell bör man nog fortfarande använda "epost" och "webbplats".)
Jag har läst någonstans att det var mången lieutenant som tyckte illa om att bli löjtnant. Så kan det gå.
Eller tejp. Eller hängmatta, hur skall det stavas? Osv.
Strejk är ett bra exempel, likaså undrar jag om Gunnar boycottar de svenskstavade direktlånen, eller om han bojkottar dem?
Eller tycker att tåget borde dras av ett locomotive, eller om Göteborgskex borde döpas om till Göteborgscakes..
När man är ute med en fiskebåt kanske man vevar in sin trawl med en winch, och har på sig en caps? När man kommer hem spelar man en skiva på sin gramophone?
Man kanske meublerat sin salon med en bureau, secretaire, några fauteuiller och en chaise-longue? Och har en carafe i sin vitrine? Går ut på sin terrasse där en fountaine porlar lite hemtrevligt, omgiven av rabater och statuer? Man har en broche fastnålad på cavayen?
Nej, allt det där vore ju helt baroquet. :-)
Personligen tycker jag nog oftast att det är direktlånen som _inte_ givits svensk stavning, uttal (och helst böjningsmönster om möjligt) som känns fel och löjliga..
Själv tycker jag det viktigaste är, att inlemma låneord i den svenska grammatiken. Sedan är det allid en fördel, om man ger dom svensk stavning också.
Skicka en kommentar