Nu blir det en del att läsa. Detta är nämligen hela Kantareller, som den faktiskt heter. Läs gärna hela - jag tror inte många av er gjort det förut.
Har du sett herr Kantarell,
bor i Enebacken?
Han kom dit i förrgår kväll
med sin hatt på nacken.
Den är gul och den är grann,
passar just en sådan man,
passar åt herr Kantarell
bort i Enebacken.
Har du sett fru Kantarell
i den gula kjolen?
Hon är rund och glad och snäll,
skiner rätt som solen.
Jämt hon har ett rysligt fläng,
tidigt uppe, sent i säng.
Alltid glad fru Kantarell
i den gula kjolen.
Alla barnen Kantarell
hundra visst och mera,
krupit upp ur gräsets fäll
och bli ständigt flera.
Alla knubbiga och små
med små gula koltar på
komma barnen Kantarell
hundra visst och mera.
Lilla Kalle Kantarell
slog sin lilla syster.
- Kalle, kom ska du få smäll,
talar mamma dyster.
Kalle, nyss så käck och stolt
gråter på sin fina kolt.
Stackars Kalle Kantarell
slog sin lilla syster.
Lilla Lotta Kantarell
i sin gula kappa.
Fick en regndroppskaramell
av sin stränga pappa.
- Är du alltid flink som nu,
blir du nog en duktig fru,
sad' till Lotta Kantarell
hennes stränga pappa.
Ack, familjen Kantarell
lever där i gamman,
tills de så en vacker kväll
plockas allesamman,
rensas vid ett trädgårdsbord,
bort med skägg och skräp och jord!
Ack, familjen Kantarell
plockats allesamman!
Stackars pappa Kantarell
puttrar i en gryta.
Stackars mamma Kantarell
ville gärna byta.
Men som läcker sommarmat
hamna alla på ett fat,
och du äter Kantarell
och vill inte byta.
Detta är ingen respektlös skolgårdsversion, utan Jeanna Oterdahls original från 1905 (den fanns med i Blommornas bok).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Haha, de sista fyra verserna sjöng vi då inte på lågstadiet.. :-)
Jodå, min far sjöng alla de där verserna, de fanns med i sångboken också. Jag tror sångboken var från min mammas barndom. De är kanske mesigare nu för tiden, sångböckerna. Den är rätt grym, kantarellvisan ;)
En på det hela taget dyster sång, med inslag av aga, och så slutar den med ond bråd död.
Jag är så gammal att jag läst nästan hela texten förut.. minns att jag som (ung) vuxen reagerade på att Kalle skulle agas. När texten återkom i antologier under mina barns småbarnsår på 80talet var den så klart nerkortad.
När jag hittade uppgiften om de makabra verserna så var det med uppgiften att Jeanna själv tog bort dem sedan barnen blivit ledsna. Nu dog hon visserligen 1965; men de gavs som sagt först ut redan 1905. Jag tror snarare på finkänsliga bokutgivare. :-)
Jeanna Oterdahl är för övrigt nog mest känd för psalmen "När det lider mot jul". Även om titeln är betydligt mindre känd än inledningen: "Det strålar en stjärna..."
En faktoid kommentar: I Wikipedia-artikeln nämns att kantareller sällan växer i enebackar, oftare i skog. Tror det stämmer också.
Kantareller kan man finna både i enebackar och i skog. Allt beror på vädret, oftast är det ju på tok för torrt i enebackar för att kantareller skall bilda fruktkroppar där. Men är det en fuktig sommar, så kan man mycket väl finna kantareller i enebackar.
Nuförtiden leder det tankarna till "Sausage Party", en film som med viss psykologisk realism skildrar levande tänkande mat. När den tillagas och äts skildras det som en brutal massaker och maten är precis lika vettskrämd som Polefemos' offer bland Odysseus besättning.
Sensemaker
Skicka en kommentar