Beirut 2020; Hiroshima 1945; Gibraltar 1782.Bilden längst till höger visar hur ett spanskt "flytande batteri" (ett örlogsfartyg där beväpningen prioriterats före sjövärdigheten) under ett försök att ta klippan från britterna exploderar. Att ett svampmoln uppstod beror på att de kan bildas av varje explosion som är tillräckligt stor. Alla atombomber är tillräckligt stora, och det är därför vi förknippar svampmoln med atombomber, men det räcker utmärkt med betydligt mindre explosioner med konventionella sprängämnen.
Illustration från Wikipedia: Mushroom cloud som visar principen. Eldklotet som explosionen skapar stiger som en annan varmluftsballong, samtidigt som dess inre dynamik omvandlar den till en torus – det är hatten på svampen. Luften som dras upp från marken för med sig damm och skräp, och bildar foten. Ingen skillnad görs på nukleära och icke-nukleära explosioner.
Det sagt så är det på bilder som denna inget egentligt svampmoln vi ser. Denna "hatt" utgörs av kondens som skapats av tryckvågen. "Svampen" varar bara ett ögonblick.
Efteråt bildade det röda molnet ett faktiskt svampmoln, om än lite snett. Jag tror heller inte att det är detta moln som folk som hetsar upp sig över "beirut nuke" tänker på.
Uppdaterat: Det här är den första bilden jag hade med från Hiroshima. Men den visar inte molnet från bomben utan den mycket större och högre rökpelaren från den brinnande staden. Detta uppmärksammades häromåret, sedan bilden använts i decennier som illustration av bombens svampmoln. Det gör den ännu intressantare på denna blogg.
2 kommentarer:
Varför är svampmolnet rödaktigt?
Pga explosionens kemiska sammansättning, antar jag.
Skicka en kommentar