1. Lösa cigaretter. Köpt sådana någon gång? Det var verkligen före min tid, men hur och när slutade man? Enligt uppgift kan det ha att göra med när varningstexter blev obligatoriska (se även bloggposten Varning för cigaretter), emedan sådana ju (?) inte kan appliceras på de lösa ciggen. Men vad lagtexten beträffar - nu är jag kanske krattig på att läsa sådana här texter, men innebär "2005" i lagtexten att paragrafen lades in då? Men inte gick det för sig att sälja lösa cigg före 2005?
12 b § Tobaksvaror som säljs till konsumenter får inte tillhandahållas i form av lösa cigaretter eller i förpackningar om färre än 19 cigaretter. Lag (2005:369).
Fast av någon anledning fastnar jag främst för siffran 19 ovan. När har sådana förpackningar förekommit i Sverige?
2. The Marlboro Man. Lanserad 1954 för att ge filtercigaretter mer macho-stuk (vilket de alltså dittills inte verkar ha haft). Innan han blev cowboy så var han på sjön.
Macho, som sagt. Jag skall avhålla mig från att analysera symboliken. Mojen nere t.v. är en "filter flower" enligt bildtexten, någon närmare förklaring ges inte.
Här är bildtexten "A lot of a man ... a lot of cigarette" - inte fullt lika, hm, iögonenfallande, men hade kanske ändå inte funkat idag (eller?). Han har dessutom fått en byline, i rutan uppe t.h.
Vet inte om tatueringar 1957 fanns på fler grupper än sjömän, luffare och kriminella. Så den ser mer malplacerad ut på mannen med (oidentifierad) bok än på sailorn ovan. Men den tatuerade näven återkom, i annons efter annons, och aldrig likadan. (En odokumenterad bieffekt av rökning?) Idag hade det bloggats vilt om djupare innebörder i de olika motiven. Liksom exakt hur über-maskulint det är med tatuerade händer.
Notera dessutom: 21 cigaretter i paketet. Som även har en praktisk finess i form av ett litet tygband som gör att man slipper gräva. Å andra sidan vet jag inte vad det gör med det där macho-stuket.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Paket med 19 cigaretter är tydligen mer och mer förekommande just nu. Ger en chans att sänka priset för ett paket, utan att konsumenten märker att innehållet krympt...
I östersund kunda man på 1990-talet köpa lösa cigg i kiosken på Stortorget. Jag tror att den kiosekn numera är borta. I Järbo i Dalsland fanns på slutet av 1990-talet , ev finns den fortfarande, en varuautomat man kunde köpa två lösa cigg för ett par kronor. Om jag mins rätt fick man också en bit plån och några tändstickor.
Törs inte svara på när lösa cigg förbjöds, men årtalet i paragrafen anger väl när den senaste lagen klubbades. Tidigare såldes ju bl a Marlboro och vissa sorters Blend i paket med bara 10 cigaretter, och motivationen till förbudet mot småaskar var väl (?) att dom var för billiga och därför ungdomsvänliga. (Alla vet ju att kostnaden är vad som hindrar tonåringar från att börja röka...inte)
Att förbudet mot små paket innebar att feströkare som t ex jag istället köpte stora askar och rökte dubbelt så mycket tänkte man väl kanske inte på...
I sammanhanget är det inte helt ointressant att det är reklamhistoria också:
http://xroads.virginia.edu/~CLASS/AM483_95/projects/marlboro/mman3.html
http://marlborocigarettesblog.blogspot.com/2008/02/marlboro-man-1954-1962_11.html
MVH
Hans
OK, jag kan vara ur led i tiden beträffande försäljningen av lösa cigaretter. (Laglig sådan, såklart...) Automaten med plån och tändstickor låter hur rar som helst.
Vilka märken har paket om 19?
Att sälja cigaretter en och en, är kanske inte alls olagligt: det kanake bara är omodernt?
Antalet cigaretter i paketen används uppenbarligen för att justera priset:
http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/369936-sa-lurar-cigarettbolagen-dig
Man kan ju misstänka att det också har använts för att undvika någon form av skatt? Precis som man smitit undan högre alkoholskatt på alkoläsk genom att tillsätta lite malt, och kalla det för öl i stället.
I avdelningen cigarettreklam kan nämnas det brittiska "Strand".Trots att reklamen och musiken blev en jättesucce blev kampanjen en katastrof för märket som strax försvann. Deras slogan var "You're never alone with a strand" vilket kan tyckas sympatiskt men gjorde att märket blev förknippat med ensamma stackare vilket inte var så lyckat för försäljningen.
reklamfilm: http://www.youtube.com/watch?v=6i4G-grdIiY&NR=1
mer info: http://en.wikipedia.org/wiki/Strand_%28cigarette%29
Enligt http://www.notisum.se/rnp/SLS/fakta/a9930581.htm infördes kravet på märkning i och med ändring 2002:586 av Tobakslagen. Det uttryckliga "<19"-förbudet infördes helt riktigt 2005. Kan det ha varit märkningen som gjorde det omöjligt att sälja styckevis? 2005 känns sent, jag tror det försvann lite tidigare.
I den forntid då man fortfarande fick röka på krogar gick det utmärkt att köpa styckevisa cigg. Jag minns själv inköp av lösa cigg någon gång efter sekelskiftet (nu låter man bra gammal...) över disk på uteställen.
Varför inte göra en Hexis och maila till Socialstyrelsen och fråga?
Skicka en kommentar