Faktoida glimtar från 2021

Jag gick igenom det gångna årets bloggposter för att se om några utmärkte sig. Som vanligt var det illa svårt att välja. Det fick bli två per månad den här gången.

Hur Ivar blev Ivar Lo, 6 januari

Är Karl Ivar Loe bekant? Inte? Men det är vad den förmodligen bekante Ivar Lo Johansson faktiskt hette. Varför han valde tillnamnet Lo finns det flera förklaringar till. Åtminstone en bygger på en person som aldrig verkar ha funnits.

Hancock importerad, 14 januari

Fleksnes i original – eftersom Fleksnes fataliteter är en översättning och lätt anpassning av Hancock's Half Hour.

Sputnikarna, 16 februari

En genomgång av samtliga satelliter som hetat Sputnik. De är fler än man tror. En anledning var att rymdhistoria alltid är intressant, en annan att reda ut varför ryssarna kallat sitt vaccin Sputnik V.

När blev Adolf Fredriks semla 14?, 24 februari

Att Adolf Fredrik skulle ha dött av en semla är en klassisk och slitstark faktoid (han fick ett slaganfall efter en mycket rik måltid där den avslutande hetväggen inte kan ha gjort till eller från). Men på sistone har anekdoten försetts med en falsk och till synes ur luften gripen detalj: Att han skulle ha satt i sig hela fjorton semlor. Varifrån kommer den? Det har jag ännu inte klurat ut. Mer än att Wikipedia spelat en roll i det hela – det användarredigerade uppslagsverket där man ibland krävs på källor, ibland inte.

Anden i Yozgat, 21 mars

I The Road to En-Dor beskriver Elias Henry hur han under första världskriget blev krigsfånge i osmansk vård. Tiden där var uthärdlig; det största problemet var att slå ihjäl den. Så småningom fann man en roande syssla som låg i tiden: anden i glaset, att försöka kommunicera med andar. Många av hans samtida tog sådant på fullt allvar eller åtminstone halvt. Henrys uppfattning om det hela är fullkomligt modern och glasklar. Det är en anledning till att läsa boken – men inte den enda.

Fyrkantiga ögon, 31 mars

En klassisk "skojmyt", som förhoppningsvis ingen någonsin någonstans tagit på allvar, eller trott att någon någonsin någonstans tagit på allvar, spåras.

Amerikanska "egyptiska" cigaretter, 6 april

Ett exempel på hur en enkel fråga – vad är eller var speciellt med egyptiska cigaretter? – leder till en utläggning som berör osmanska rikets komplicerade fall, Suez och Sherlock Holmes, med mera.

Datorer i ord och bild, 16 april

En genomgång av tidiga beteckningar för det som man rätt snart kom överens om att kalla "datorer" och ingenting annat.

Den isländska vägvisaren, 19 maj

En krumelur som framställs som en vikingatida magisk runa kommer från en källa från 1860-talet.

Codetalkers: Indianer och irländare, 25 maj

Windtalkers är väl kända, eller borde åtminstone vara det: Indianer som använde en kod baserad på deras ovanliga, okända och mycket komplicerade språk.

USA:s kommunist-mynt, 8 juni

Idag letar folk mystiska symboler på dollarsedlar. Förr letade man även mystiska symboler på mynt. Och den som letar, han finner.

Grishalsdebatten, 27 juni

Om en klassisk insändarstorm i lokaltidningen, och mannen som låg bakom.

Harun Yahyas kreationistiska sekt, 14 juli

Ännu en av alla dessa sekter … Denna gick i stå när gurun fick 1075 års fängelse.

Prädd (och Coffee-Mate), 29 juli

Om ett av de mest omtalade ögonblicken i svensk television: När Björn Gillberg tvättade skjortan. (Om du aldrig hört talas om det så kan du vara säker på att det finns många som gjort.) Som vanligt finns det mer att berätta.

Sveriges första color, 1 augusti

Cuba Cola bygger sin marknadsföring på att man var Sveriges allra första cola. Efter att ha gått igenom materialet har jag funnit att Cuba Cola var Sveriges åttonde cola.

Polkavågen 1844, 26 augusti

Om polkavågen, som bröt in över landet hösten 1844. Amalia Erikssons tillstånd från 1859 innebar absolut inte polkagrisarnas uppfinnande, så som det ibland framställts, utan var snarare ett sent belägg.

Johan Andersson, Säby: En jägares dagbok, 5 september

En personlig favorit, av flera skäl.

Ger mycket rönnbär en kall vinter?, 22 september

Svaret på frågan är en sak (det spelar noll roll). Men varifrån kommer påståendet? Det kommer åtminstone inte från bondepraktikan, standardkällan som folk tillskriver allt möjligt som verkar passa.

Hur många har "fel" far?, 20 oktober

Fram tills helt nyligen förekom uppgifter om otroliga andelar, på 10, 20 eller rentav 30 % – med "otrolig" i bokstavlig bemärkelse: Hur kan någon tro på det?

Ubåtsjakter före U 137, 26 oktober

1980-talets ubåtsjakter känner alla till som var med på den tiden, förmodligen även bra många som inte var det. Men hur många vet att ubåtsjakter varit en marin standardsyssla sedan kriget?

Klorofyllvågen 1952–1953, 11 november

Under en kort tid var klorofyll underämnet för dagen. Det marknadsfördes intensivt och mestadels irrationellt, likt alla andra underämnen som funnits och som kommer att finnas.

Mula, pula, göra med många, många fler, 16 november

Om ett ord vars lingvistiska kvalitéer är långt intressantare än det betecknade antyder.

Tonic som huskur, 14 december

Att det är kinin i tonicen innebär inte att den har medicinska effekter, varken ren eller blandad. Men det hindrar inte att GT:ns historia är intressant.

Påskägg från Disney, 28 december

När vi ser banderilleros och picadores i "Tjuren Ferdinand" ser vi karikerade medarbetare på Disney. Här är de identifierade och beskrivna.