Mr IBM

Visst är det Thomas J. Watson senior, den store ledaren för IBM, vars porträtt fanns på alla kontor osv. Det var inte han som grundade Computing Tabulating Recording Corporation som det hette när han började arbeta där (tidigare Tabulating Machine Company), däremot ändrade han 1924 namnet till det nuvarande - nog så framsynt förresten, eftersom företaget på den tiden inte var särdeles "international", och man ägnade sig åt mycket annat än "business machines" också. Åtminstone av den sort som man tänker sig; klockor, vågar och kaffekvarnar fanns rätt länge i katalogen.

För ett exempel på den sorts "mekaniska datorer" man hade på den tiden, läs blogginlägget om Bokföringsmaskiner. Idag tänker sig många kontoren före datorernas tid som helt manuella, utan andra hjälpmedel än räknesnurror (hur många som vet vad det är?) och kulramar. Men det var just sådana som gjorde IBM stort.

Eller åtminstone stort på den tiden; efter kriget kom ju elektroniska datorer och förändrade spelreglerna. Det var ungefär då som det allmänna medvetandet lagt en replik i Thomas Watsons mun som jag haft anledning att ta upp här: "Det finns en världsmarknad för fem datorer".

Vad slagordet THINK beträffar så tittar jag just nu på en bild från "IBM-skolan". På en stentrappa kan man, uppifrån och ner, läsa:
THINK
OBSERVE
DISCUSS
LISTEN
READ

Är det en sådan ramsa som kondenserats till det enda slagordet?

Vad tidningen beträffar så hade de en månadstidning Think; gratisprenumerationer delades ut som reklam till befintliga och presumptiva kunder. Tidningen rapporterade om lite av varje, kopplingen till företaget framgick endast av det finstilta.

För övrigt: att de bärbara datorerna kallas ThinkPad är, givetvis, ingen slump.

Stålbad

Var det månne något i den här vägen som de medverkande i tidigare inlägg tagit? :-)

Ett stålbad kan dels vara den smälta stålmassan, men en allmännare betydelse, som också är den som hängt kvar, om än med en något annorlunda tolkning, är den som Familjeboken beskriver som följer:

Stålbad, baln., en badform, där badvätskan innehåller större eller mindre kvantiteter af järnsalt. Under äldre tider hade dessa bad större användning, då man ansåg, att beståndsdelar af järnet kunde intränga genom huden och åstadkomma de terapeutiska verkningar, som tillerkännas järnmedlen. Detta förnekas nu af alla forskare.

- Nordisk Familjebok (1918)

Lördagsfråga: THINK

Vem är mannen med jordglob, bokhylla, och över allt annat en skylt som uppmanar till självständigt tänkande? (Observera att han på skrivbordet framför sig har en tidning el.dyl. som också har ordet THINK överst.)

Ny karriär

Efter 12 år med kommunala hemsidor avslutar jag nu den branschen. Eftersom jag tidvis haft dubbla uppdragsgivare har det blivit uppemåt 14 år - det får vara tillräckligt.

För närvarande är det sysslor i egna firman, plus boken och relaterade uppdrag, som gäller.

Dödlig metall

Fortsätter på metall-spåret...

Tycho Brahe (även stavad "Tyge"), den berömde astronomen (och släkt på håll med Ebba och Per m.fl.) vars observationer användes av Kepler för att beräkna kosmiska ellipser, dog en berömd död: han gick inte på toaletten. Tidens etikett tillät en hel del som inte hade gått idag, men det var ändå den som - sägs det - Tycho inte ville stöta sig med, då han under en alldeles för lång stund underlät att gå och pinka. Han blev så småningom riktigt dålig, och elva dagar senare dog han.

Denna berättelse är lätt att komma ihåg, nästan lika lätt som den silvernäsa han bar sedan en duell i ungdomen gjort sönder den ordinarie (detta är heller ingen myt, mer än att näsan var gjord i en legering, och kanske hade han flera). Men är den sann?

Citerar en officiell hemsida, utan ytterligare kommentarer:

It is calculated that the mercury concentration rose very quickly, in just 5-10 minutes, and that it sank just as fast. This and the mercury concentration's distance from the hair-root, show that Tycho Brahe must have ingested a large dose of mercury about 20 hours before his death. Unfortunately, the analysis is unable to explain the presence of mercury in Tycho Brahe's body. He might have taken it himself as a medicine for his illness. He might have been deliberately poisoned. It is impossible to know for sure. It can only be concluded that he mercury poisoning might have caused his death. The PIXE analysis [metod använd för nämnda analys av kvicksilverhalten i håret] have been questioned by other scientists.

- www.tychobrahe.com: How did Tycho Brahe die?

8

Förlaget (Forum) har gjort om sin hemsida. Förmodar att det har att göra med den omorganisation som pågår inom Bonnier-förlagen.

En ny grej är en topplista. När jag tog en titt på den såg den ut så här:

Konkreta siffror är bäst, men relativa kan också vara intressanta. Och att dela lista med Tore Wretman? Unreal.

Forum Bokförlag: Topplista

Goldfinger

Tungmetall som sagt...Kan man dö av igentäppta porer? Som hon som blir förgylld i Goldfinger.

Diagnosen från kommendör Bond (CMG, RNVR) är att huden andas, och om den täpps till fullständigt, kvävs vi. Så är naturligtvis inte fallet - i så fall skulle man inte kunna dyka.

Däremot så används porerna för att svettas. Utan möjlighet att reglera kroppstemperaturen på detta sätt, så kan man må illa av och kanske rentav dö av överhettning.

Metoden har förekommit på film tidigare. I Bedlam (1946) spelas the gilded boy, "den förgyllde pojken", av Glen Vernon i en dramatisk scen. (Den grymme ansvarige spelas av Boris Karloff.)


Somewhere I heard that the human body must breathe through its pores. If you shut these pores --

Lättmetall

Efter knäppa guld-limpan får det bli något lätt...

Eller lätt och lätt - aluminium har ungefär samma densitet som granit. Gör tankeexperiment med gravstenar, flygplan, eller för den delen folie; oavsett hur "stenfolie" skulle te sig, så skulle den åtminstone inte väga mer än den vanliga.

Just ordet "lättmetall" verkar f.ö. avse atomvikten snarare än densiteten. Begreppet är lite suddigt, har inte förstått i vilken mån det verkligen används inom kemin, men någon exakt definition finns inte. Man kan jämföra med "tungmetall", där det ju vanligen är de giftiga som avses.

Ett tips för faktoid-jägarna därute: stämmer det att den ryska tsar-familjen en gång i tiden skaffade sig bordssilver i aluminium? Det skulle alltså ha varit när priset på denna metall gjorde den långt exklusivare än vanligt silver. Bill Bryson nämnde det i sin fina En kortfattad historik över nästan allting, vet att jag sett det tidigare. Är det sant?

Wikipedia (eng.): Light metals

Lördagsfråga dagen efter

Ur led är tiden, som han sa -- ta en titt på nedanstående bild och berätta vad den föreställer.

Bonusfråga och ledtråd i ett: Det finns en sorts koppling till en kändis.


Uppdaterat: Mack-experten Dennis knep frågan som ingenting. Vad kändisen beträffar, så finns det väl bara en som associeras med en smörgås? I synnerhet av det, hm, mättade slaget. Även om hans macka ter sig som en svältkur i jämförelse med kalori-vätebomben ovan.

Nysvensk

Se här ett ord som haft olika betydelser...

Idag är nysvensk = invandrare. Eller, åtminstone på ett ungefär, i stort sett; jag har på känn att det försökts att få in en nyansskillnad, som skulle göra "nysvensk" till ett bättre ord än "invandrare". (Få se om detta inlägg får kommentarer med lokalvårdare, föryngringsytor, och allt vad det nu är...)

Men detta skulle inte handla om misslyckade försök till förbättrat språk, utan om ironier. För se hur ordet "nysvensk" används i denna text, skriven av grundaren själv på 1970-talet, om en rörelse med sina (något trassliga) rötter i mellankrigstiden:

Den Nysvenska Rörelsen upplevde från början främst fascismen men även nationalsocialismen som något av en europeisk gryning. Även om man ogillade diktatur och åsiktsförtryck, framstod drömmen om en folkgemenskap, framvuxen ur klassernas gradvisa sammansmältning, som det enda alternativet både till kapitalistisk penningmakt och kommunistisk klassdiktatur. Och det stora korporativa experimentet i Italien upplevdes som fröet till framtidens klasslösa samhälle.

- Per Engdahl, Nysvenska rörelsens historia

Den nya betydelsen har säkert inget med den gamla att göra - så istället för en grov smaklöshet, har vi en hisnande ironi.

Midsommar

Idag ids jag bara länka hit: Midsommar på faktoider.nu

Mest utrymme om stången, vars betydelse kommit att missuppfattas å det grövsta; oavsett vad man ser i den idag, så hade den ursprungligen inte ett dugg med ni-vet-vad att göra. Åtminstone så vitt någon kunnat finna.

Även lite om datumet. Nu har jag ingen kalender just här så jag vet inte när sommarsolståndet inträffar, men det är alltså den enda dag jag själv egentligen skulle vilja kalla midsommar. Vad övrigt är, är människors verk.

Änglarna på nålspetsen

Saxat från nätet:

I Vatikanen funderar ett koncilium med kardinaler sedan hundratals år över hur många änglar det ryms på en nålspets.

… Något omstuvat, och med källan utelämnad; lite av barmhärtighet, men mest för att jag är osäker på hur allvarligt menad kommentaren är.

Medeltidens skolastiker var kända för ändlösa och oändligt invecklade diskussioner om totalt meningslösa icke-frågor. (Detta var alltså före internet och webben.) Sådana är ett faktum. Liksom att kyrkofadern Thomas av Aquino ödade sorgligt mycket tankekraft på dylika frågor, som t.ex. de rörande änglarnas natur, t.ex. om två av dem kunde befinna sig på exakt samma plats samtidigt – och där kom han fram till att nej, det kunde de inte. Senare har kvickhuvuden på 1800-talet – D'Israeli nämns – bättrat på verkligheten en smula till den underbara nåldans-diskussionen. Den är alltså en lätt överdrift.

… yes, medieval theologians did get into some pretty weird arguments, if not quite as weird as later wise guys painted them.

  - The Straight Dope, en vanligtvis pålitlig källa varifrån informationen ovan kommer, som jag ej har dubbelkollat

Isaac D'Israeli (1766-1848) lär förresten ha varit den som först påstod – om det nu skulle ha varit på skämt eller allvar – att Newton fick äpplet i huvudet.

 

Kröser

Ang. gårdagens inlägg; kröser är alltså lingon. Detta är ingen exotiskt småländsk glosa; faktum är att ordet använts i södra delen av Sverige, så långt upp som Östergötland och Värmland. Beteckningen lingon, ung. "ljung-bär", kommer från Mälarlandskapen. Det är inte alltid majoriteten som avgör vad som skall etableras som rikssvenska.

Michel aus Lönneberga

Det här hade vart en fin fråga... Fast väl svår.

För det är inte särskilt lätt, ens för en så skärpt skara som ni, att känna igen Krösa-Maja. Filmerna med Emil (Michel) i Lönneberga och Pippi - kanske fler? - var av någon anledning samproduktioner med ett bolag i Västtyskland. Skådespelarna fick lära sig uttala replikerna på hjälplig svenska för att få läpprörelserna rätt, och dubbades sedan. Krösa-Majas röst gjordes av Isa Quensel, hon var ett stort namn i opera- och operett-branschen en gång i tiden. Vilket inte heller är så lätt att gissa.

Svar på lördagsfrågan: Gubben i Mars

Bilden var en bild av det s.k. ansiktet på Mars, i högre upplösning än den första, sämsta, och allra mest kända versionen. (Prickarna utgörs av "förlorade data".)


För att klura till det en aning vände jag på bilden. Om det lurade 1 % av er, så var det värt det. ;-)


Wikipedia (eng.): Cydonia Mensae

Ebba Grön

På 70-talet planerades en kidnappning av dåvarande invandrarministern, Anna-Greta Leijon. Polisen fick upp spåret, och när de skulle slå till mot ledaren Norbert Körcher sändes koden över radion: "Ebba Röd". När allt var klart, sändes klarsignalen: "Ebba Grön".

Mer namnhistoria: Ett sidoprojekt fick namnet Rymdimperiet, uppenbarligen inspirerat av Stjärnornas Krig-filmen. Lite längre fram kortades namnet till Imperiet.

Ännu lite namnhistoria: Anna-Greta stavar "Leijon", dottern Britta har förenklat till "Lejon".

Lördagsfråga: Bild

Vad har vi här?

Eller - hm - vem?


Not: Jag kommer att vara på resande fot nästa vecka. Bloggen kommer givetvis att uppdateras automatiskt (vad har man datorer till), men däremot kommer det kanske att bli glest mellan mina kommentare. Ni kan ju diskutera med varandra, eller nåt.

Vattenpipa

Enligt en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO) motsvarar en vattenpipsession som varar mellan 40 och 60 minuter minst 100 cigaretter.
- Göteborgs-Posten, "Vattenpipan som 100 cigaretter", 13 juni 2008

Vattenpipa har jag rökt, både 40 och 60 minuter, och mått förträffligt såväl under tiden som efteråt. Om jag däremot skulle röka 100 cigaretter (minst) med halsbloss under samma tid, så skulle jag må alldeles förfärligt.

Jag har inte hittat själva undersökningen än - vare sig hos GP eller andra tidningar som skriver om rapporten, inte heller på WHO:s sida med tobaks-relaterade publikationer - men jag gissar att det är tobaksmängden man går efter. Inte för att man brukar knöla ner motsvarande fem cigarettpaket, men siffran 100 blir ju så jämn och fin. Om man tagit hänsyn till att en "vattenpipsession" inte alls behöver utgöras av halsbloss från början till slut vet jag inte.

Sen är det en helt annan sak att rätt många har för sig att vattenpipa skulle vara helt oskadligt. Så är givetvis inte fallet.


Uppdaterat: En rapport från franska anti-tobaks-myndigheten OFT beskrivs i korthet av Jämtlands läns landsting: Vattenpipa kan vara farligare än cigaretter. Enligt den bildas verkligen större mängder av vissa ämnen (kolmonoxid m.m.) i en vattenpipa än samma mängd tobak i cigarett-form. Skillnader i röksätt verkar inte heller denna studie gå in på.

"Jordgubbar"

Fin observation funnen på nätet:

I en studie av klassrumsinteraktionen i engelsk skola beskriver Rob Walker och Clem Adelman en klass där uttrycket Strawberries, strawberries används som värdeomdöme, med betydelsen "inte tillräckligt bra". Walker och Adelman förstod ingenting till en början, men fick sedan förklarat för sig att det rörde sig om en drastisk förkortning av något som en av klassens lärare brukade säga: "Det här är som jordgubbar, gott så länge det varar, men det varar inte tillräckligt länge."
Det här är en typisk innovation utan förmedlare. Uttrycket användes bara i en enda klass, ja, det utgör enligt Walker och Adelman en viktig del av den klassens identitet och når aldrig utanför den grupp där det myntats. Hade det inte varit för Walker och Adelman, så hade det nu ohjälpligt försvunnit i historiens dunkel.
- Jan Anward, "Varför äldre människor ogillar språkförändringar"

Detta är bara en av de bästa bitarna ur en högst läsvärd text. Inte ett dugg strawberries.

Klockrent

Det här vore väl en käck liten avhandling: reda ut etymologi, ursprung och spridning av detta ord klockrent, som åren efter millennieskiftet tidvis kom att utgöra uppemot 1 % av vokabulären hos valda delar av populationen.

Tyckt om TV

Many leaders of public opinion charge television today with mediocrity - with catering to the lowest common denominator of people's interest - trying to please all the people all the time. [...] It is charged with shameless imititativeness - as one critic put it, a case of the bland leading the bland.

Denna kritik kommer inte från en tyckare i mängden, utan från den högste chefen på en stor reklambyrå. Därav slutklämmen i detta stycke:

Our agency's research shows clearly that the grumbling is not confined to the professional critics. The Index of Boredom has been rising steadily. But people are long-suffering - they will watch programs that bore them - but they tend to tune out their minds - which is bad for advertising.

Så: när tror ni att ovanstående skrevs?

Facit i vitt: > November 1957 <

Svar på lördagsfrågan: Amiga

Visst var det, som insatte Engan visste att berätta, Amigans (inte bara 500) motsvarighet till senare tiders "blåskärmar". Inget motsvarande generellt fel har haft ett fräckare namn - även om man som regel kunde behärska sin glädje över detta, åtminstone när det begav sig. För de allra flesta, för vilka hexadecimala felkoder är 100 % nonsens, måtte just den detaljen ha varit rent surrealistisk. ("Jag förstår den översta raden, men resten..?")

Tänk om Microsoft skapat ett lika vanligt felmeddelande med lika avspänd beteckning? Omöjligt? - Förmodligen.


Wikipedia (eng.): Guru Meditation#Origins


(Bonus: Var bara tvungen att ta reda på en sak jag inte visste att jag alltid undrat över: varför är blåskärmen blå? Svar: därför att blått är CGA-färg nr 1. Går att ändra i SYSTEM.INI.)

Toalett-koll

En äldre betydelse, som jag inte vet hur många som har koll på idag, är klädedräkt.
- Faktoider, Ord som förändrats: Toalett

Hur är det med den saken? Hur förvånade blir folk av idag, när man hittar ordet använt om kläder eller personlig vård eller så? Vet man vad en "aftontoalett" är? (Sistnämnda ord ger visserligen belägg på Google, även på bloggar, kvällstidningar och slikt. Men det är svårt med folk.)

Lördagsfråga: Guru Meditation

Vad har vi här?

Textkritik

Ännu ett användningsområde för bloggen: att förklara en del av de begrepp och metoder som förekommer.

Det här är det inte så många som vet vad det är: textkritik. Det handlar inte alls om att läsa med kritiska ögon eller så.

Innan digitalisering och tryckpressar kom i bruk, så var det enda sättet att mångfaldiga en text att skriva av den, ord för ord. Eftersom folk fungerar som de gör så blev kopiorna aldrig exakta, annat än för helt korta texter. När kopiorna sedan skrevs av i sin tur så ackumulerades felen. Av dessa kopie-träd har bara en bråkdel bevarats, och aldrig med originalen (redan en kopia av första generationen skulle vara en sensation inom ex.vis bibelforskningen, som är det mest kända tillämpandet av textkritik). Översättningar är en annan "felkälla", och att den processen inte utan vidare låter sig vändas på är lätt att förstå.

Nu finns det två problem att reda ut. Det ena är att rekonstruera trädet så gott det går, det andra (och främsta) att rekonstruera den ursprungliga texten.

Textkritik är ett synnerligen fascinerande ämne, men kräver också en hel del av utövarna; kunskaper i språk och det avhandlade ämnet är självklarheter, men man kan även behöva kunskaper i de mest otippade ämnesområden för att komma rätt. Men det som krävs mer än något annat är tid, och det skall sägas, att oräkneliga mantimmar har lagts på att få fram t.ex. en helt vanlig bibel. (Frans G. Bengtsson nämner vid något tillfälle att hela karriärer bevarats i ett konjektur, dvs. alternativ läsning; det står X i texten, men en fotnot vet att berätta att det även kan läsas Y. Denna kunskap kan mycket väl ha tagit år att komma fram till.)

Ett exempel: Gamla Testamentet baseras på den s.k. masoretiska skriften, Codex Leningradensis, som är daterad 1008 och därmed den äldsta kompletta hebreiska bibel man känner till. Emellertid finns det en översättning till grekiska bevarad, kallad Septuaginta, från ca 100 f.Kr. Denna översättning har alltså gjorts utifrån en betydligt äldre text än Leningradensis. Genom att jämföra den äldre grekiska texten med den yngre hebreiska, så kan man komma fram till hur den äldre hebreiska såg ut. Detta har gjorts för Bibel 2000, däremot inte för äldre svenska översättningar.

Ett konkret exempel: Ordspråksboken 13:15. I 1917 års översättning står som följer:

Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.

I Bibel 2000 står det så här:

Gott förstånd ger uppskattning, trolöshet leder i fördärvet

Skillnaden förklaras med att det ursprungliga "i fördärvet" finns bevarat i Septuaginta, men har förvrängts någonstans på vägen i den masoretiska texten. När resultatet dessutom blir mer logiskt och begripligt så tycker man att beslutet är enkelt att ta. (Ett synsätt som icke desto mindre inte delas av alla.)

Nationaldag

När firandet av nationaldagen kommer på tal, så finns ett obligatorisk inslag: att jämföra grannlandets entusiastiska med vårt eget avslagna.

Men utöver Norge, Frankrike och USA, så känner jag inte på rak arm till något land där nationaldagen firas på något särskilt uppseväckande sätt. Ta vårt grannland Danmark till exempel; hur många vet att deras nationaldag* är den 5 juni, dvs. idag?


* Eller åtminstone det närmaste en nationaldag de har; grundlovsdagen, till minne av landets första grundlag 1849. Lika inspirerande som Gustav Vasas intåg och 1809 års författning?

Demens hos unga

Får ungdomar demens av dagens informationsstress? - Nej. Det är åtminstone inte vad Arto Nordlunds avhandling, presenterad häromdagen, går ut på att visa. Även om man kan få det intrycket om man läser följande typiska återgivande:

Dagens informationssamhälle ställer stora krav på våra tankefunktioner. Flödet av information kan hos vissa skapa ett slags kognitiva störningar som kan vara ett förstadium till demenssjukdomar som Alzheimers, det visar en ny avhandling.
Forskarna konstaterar att de som får demens i dag är påfallande unga. En stor andel är i arbetsför ålder.
- Kanske är det så att det dagliga livets aktiviteter med ett snabbt informationsflöde är så krävande att ribban för demens har sänkts, säger avhandlingens författare Arto Nordlund i ett pressmeddelande.

- Expressen: Informationsstress kan orsaka demens

Beteckningen "påfallande unga" skall läsas i sitt sammanhang. Citerar pressmeddelandet: "Genomsnittsåldern på patienter var drygt 64 år." Det är påfallande låg ålder - i demens-sammanhang.

Vad Nordlund kom fram till var heller inte att stress ger demens. Vad han visade var att långvarig stress kan ge symptom som liknar de som man se kan vid förstadier till demens.

Det tredje stycket ovan bör också läsas innantill: det är en spekulation i att högre krav i allmänhet skulle kunna göra, att man idag ställer diagnosen demens på patienter som för X antal år sedan inte skulle ha fått den.


Här är mer om avhandlingen. Bli inte avskräckta av titeln eller dess engelska abstract (det bör man nog vara medicinare för att ha behållning av), efteråt kommer ett betydligt mer tillgängligt pressmeddelande på svenska.

Göteborgs universitet: Cognitive profiles of vascular and neurodegenerative MCI

Hundmat på F

Hundar skall inte få ben från djur som börjar på F; det vill säga fågel, fisk, fläsk, får...

...Har jag hört till och från, även utan att ha haft egna hundar. Men är det sant?

Hur har i så fall vargarna klarat sig? Eller herrelösa hundar? De har väl aldrig varit särskilt petiga med maten? (Eller dör de undan utan att någon ser det?)

Är det kanske kokta ben som är problemet? Det vore i så fall lite mer logiskt. Men skulle f-benen som grupp skilja från icke-f-benen? (Oavsett exakt definition, och med undantag för undantag.) Är ben från nöt och vilt OK även i kokt skick?

Nu blev det många frågetecken. Någon som vet?

Svar på lördagsfrågan: Granma

Bilden visade yachten Granma på Museo de la Revolución i Havanna. Det var med detta fartyg som Fidel Castro, Che Guevara och några till anlände i november 1956 för att starta revolutionen.

Granma har sedan fått status som en sorts kult-föremål i den kubanska regimens historia. Repliker av båten förevisas i parader, den officiella tidningen heter Granma, med mera.

Wikipedia (eng.): Granma (yacht)
Granma International, English edition - där revolutionen, enl. uppgift, lever

Gubbsport

1946 skrev New York Times om den svenske kungens fäbless för jakt:

Gustav, who has been forbidden by his doctor to continue tennis, said after the shoot that it was the sport next best to tennis - "anyway better than golf, which is an old man's game."

Mr G var förresten 89 år vid tillfället.

Det har valsat omkring en del tämligen osäkra citat tillskrivna Gustav V genom åren, när den allt gaggigare monarken kom till användning i folkhumorn. Detta citat förefaller dock autentiskt.