Ett stålbad kan dels vara den smälta stålmassan, men en allmännare betydelse, som också är den som hängt kvar, om än med en något annorlunda tolkning, är den som Familjeboken beskriver som följer:
Stålbad, baln., en badform, där badvätskan innehåller större eller mindre kvantiteter af järnsalt. Under äldre tider hade dessa bad större användning, då man ansåg, att beståndsdelar af järnet kunde intränga genom huden och åstadkomma de terapeutiska verkningar, som tillerkännas järnmedlen. Detta förnekas nu af alla forskare.- Nordisk Familjebok (1918)
SAOB:
SvaraRadera3) i bildl. anv. av 1 o. 2; särsk. dels om ngt som har en stärkande effekt, dels om ngt mer l. mindre skoningslöst l. obarmhärtigt o. d. som ngn l. ngt har att gå igenom l. utsätts för. Sjelfva den fasta oböjligheten af dess (dvs. latinets) språkformer kan sägas verka stärkande, som ett stålbad, på det unga sinnet. TEGNÉR (WB) 6: 89 (1831 ). Den luft man andas ett stålbad är, / Som helsa åt kind och hjerta beskär. SANDER Dikt. 44 (1870 ). SvD(B) 31⁄7 1944 , s. 8 ( om krig ). Sedan kom Tidevarvet emellan och Lisse Tamms och Elins vänskap fick utstå månget stålbad. ISAKSSON o. LINDER Wägner 2: 70 (1980 ). För att konjunkturen i Sverige åter ska vända uppåt måste landet först genomgå ett stålbad. GbgP 27⁄10 1991 , s. 1 . -- ( 1 c (