2009-04-06

Lördagsfråga: Det stora språnget


"Alla kommer för att jaga sparvar"

Kort: Från 1958 och några år framåt så inriktades Kina på att gå från ett bondesamhälle till ett industrisamhälle. Fort skulle det gå, men det är naturligtvis inget problem när den rätta revolutionära glöden finns där. Projektet kallas Det stora språnget.

Det oftast nämnda exemplet är påbudet att inrätta små smältugnar på varje gård; sätter man upp någon miljon sådana (vilket också var vad som gjordes, om den officiella siffran är att lita på, vilket den inte är) så kommer ju stålproduktionen att närmast explodera! Folk engagerades, lade in stekpannor och krokiga spikar och annat överblivet skrot, för nationens utveckling. - Resultatet blev, naturligtvis, stål som var totalt oanvändbart för något annat bruk än som brevpressar, dörrstoppar, eller att uppfylla kolumner i tabeller över stålproduktion.

Ett tidigt exempel på sådan styrd samhällsutveckling med goda föresatser*, stora arbetsinsatser och värdelösa eller katastrofala resultat är det på affischen från 1958, eller strax före Språnget: Utrota de fyra plågorna (att ange antal på det sättet verkar vara en särskild grej i kinesisk kultur, inte bara i "tre små rätter" m.fl.). Flugor, mygg, sparvar (notera flickan som håller i bytet) och råttor, dessa plågoandar skulle bort. Miljoner kineser, särskilt barn, drog ut i fält, med allehanda mer eller mindre effektiva vapen. De biologiskt lagda kan redogöra för de djupare problemen med att utrota exempelvis råttor genom att rusa efter dem, liksom de ekologiska konsekvenserna. Mycket riktigt fick just sparvarna så småningom ändras till löss, då man fann att de sparvar man försökte rota ut var långt mycket effektivare utrotare av andra plågor än aldrig så många miljoner mobiliserade kineser.

Icke desto mindre lär liknande kampanjer mot ohyra ha förekommit lite då och då i Kina sedan dess, ibland med samma slagord.


chineseposters.net: Eliminate the Four Pests

* "The road to hell is paved with good intentions" - sades inte riktigt av Samuel Johnson. Det som hans krönikör och gode vän Boswell citerar vid ett tillfälle är att "Hell is paved with good intentions" - viss skillnad. Däremot har man funnit äldre belägg för "road"-versionen. Läs mer här.

4 kommentarer:

  1. Jag läser praktiskt taget aldrig skräckhistorier; verkligheten är tillräckligt skrämmande för mej! Fast jag trodde faktiskt att det hette ”vägen till Helvetet är belagd med goda föresatser”. Det går i alla fall bra som ordspråk.

    SvaraRadera
  2. Och tyvärr har vi ju inte lärt oss så mycket sedan dess. Vi försöker fortfarande "balansera" naturen genom t ex jakt på rovdjur.

    SvaraRadera
  3. ... Vilket ger en viss koppling till dagens bloggpost. Japp, ibland hänger de ihop.

    SvaraRadera
  4. Resulterade inte Det Stora Språnget i svält, därför att folk tvingades smälta ner sina egna jordbruksredskap?

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.