Aluminum m m

Alumin … um. Aluminum. Som det heter på amerkansk engelska. Som jag till slut såg.

Hur många gånger har jag sett ”aluminum” och tänkt ”aluminium”? Hur många som helst?

En som kunde stava till såväl aluminum som aluminium var H. G. Wells. Hans skriverier har jag tagit upp mer än en gång. Som i bloggposten Landfartyg, där jag tog upp de väldiga stridsfordon han tog upp i The Land Ironclads (1903). De detaljer som sticker ut mest är de som inte förverkligats när stridsvagnar några år senare såg dagens ljus. Och i en annan bok, utgiven några månader innan en ärkehertig skulle mördas, förutspådde han en annan milsten:

The atomic bomb gave the ”decisive touch” to war: stopped it as an impossibility. At any time, one man might devastate a city. This after the world had flared into a monstrous phase of destruction.

- ”The atomic, 'volcano'-making bomb as peace-bringer” – utförlig anmälan, The Sketch 20 maj 1914

Fast här skiljde sig spådomen och verkligheten mer, och fundamentalt: Istället för att explodera jättemycket under lika kort tid som en vanlig bomb så exploderar Wells atombomb lika mycket som en vanlig bomb under lång tid. Därav ”volcano-making bomb”: Att fälla en sådan var som att plantera en vulkan.

Jag ska inte gå in på dess funktion, så när som på en detalj:

… The long, coffin-shaped box which contained in its compartments the three atomic bombs, the new bombs that would continue to explode indefinitely and which no one so far had ever seen in action. Hitherto Carolinum, their essential substance, had been tested only in infinitesimal quantities within steel chambers embedded in lead.

- H. G. Wells, The World Set Free (1914)

Vad är carolinum? 1901, när radioaktivitet och radium just upptäckts och var det hetaste heta, rapporterade kemisten Charles Baskerville på University of North Carolina att han upptäckt två nya radioaktiva grundämnen. Han föreslog att kalla dem carolinium efter delstaten, respektive berzelium efter Berzelius. Så småningom visade det sig att Baskerville tagit miste; det var torium alltihop. Men carolinium kom ändå till användning några år senare, som aktiv substans i Wells bomber. Dock med justerad stavning. Det sägs att Wells ville skoja med amerikaner som skrev aluminum istället för aluminium, och därför utelämnade i:et i carolinium.

När man får veta att man i nordamerikansk engelska stavar metallen aluminum, så är det nog många som tänker som Wells kanske tänkte: slarv! Men då tar man fel.

Den som döpte grundämnet var den engelske kemisten Sir Humphry Davy. Först föreslog han alumium, där engelska alum (alun) fått en latinsk ändelse. Men det gillade inte kollegerna; traditionen bjöd att utgå ifrån latin. Man föreslog några alternativ, bland annat ett som utgick från alumen, latin för alun: aluminium. 1812 gav Davy ut en bok där han kallade det aluminum. Och aluminum satte sig i USA och Kanada. Resten av världen verkar, om jag inte missat något flagrant exempel. ha föredragit aluminium.

Fast det kan ju ta ett tag innan sådana ord sätter sig. Även om ”aluminium” användes tidigare i svenskan och alltid varit vanligast, så finns det inte så få belägg för ”aluminum”.

Roligast är de ställen, de är heller inte så få, där man använt ”aluminum” och ”aluminium” i samma text, ibland i samma mening. Klipp från 1883, 1892, 1900 och 1935.

Tid är pengar. Ett amerikanskt bolag, som gör aluminium, har förklarat, att det hädanefter kommer att alltid begagna benämningen aluminum i stället för aluminium. Vår källa tillägger, att den fullkomligt gillar det amerikanska bolagets åtgärd, ”ty lifvet är kort och bläck, stilmassa och trycksvärta kosta pengar.”

- Öresundsposten 7 december 1889 (tipstack James Hogg)

Även om denna notis givetvis är på skämt så är det nog många som tänker sig att den ”amerikanska” formen, som alltså även tillämpas i Kanada, beror på slarv – kanske det var så H. G. Wells resonerade. Men stavningen härrör alltså från det gamla landet.