Jag läser en hånad artikel

Researchers used 10 years of data from observations on two mountain gorilla populations and found that both drank water significantly more often at higher temperatures.

- @Frontiersin, Twitterkontot för mediebolaget Frontiers som ger ut en rad vetenskapliga journals, 11 mars 2002

Ibland ser man forskningsartiklar valsa runt, åtföljda av massornas hån. Eftersom forskningen som beskrivs är löjlig, självklar, poänglös, eller vad som nu är grejen. Här ett typiskt exempel: Gorillor dricker mer när det är varmt. Jaha, vad trodde de? Publiceringen fick också förutsägbara svar i den här stilen:

No shit

How come this finding takes 10 years?

[blandade smileys på tema gråtskratt]

Ibland tar jag mig för att göra något som minst 99 % av hånarna aldrig gör: Jag läser artikeln. För det mesta finner jag att de är betydligt intressantare och "forsknings-värda" än titeln antyder.

Higher Maximum Temperature Increases the Frequency of Water Drinking in Mountain Gorillas (Gorilla berengei berengei)

- Wright et al: Higher Maximum Temperature Increases the Frequency of Water Drinking in Mountain Gorillas (Gorilla beringei beringei) (Front. Conserv. Sci., 10 mars 2022)

För det mesta … Men i det här fallet verkar rubriken vara lika debilt självklar som den twittrade "reklamen".

Water plays a vital role in many aspects of sustaining life, including thermoregulation.

Det där är den första meningen. "No shit", som någon sa.

[Två grupper undersöktes] In both populations, we found that the frequency of water drinking significantly increased at higher maximum temperatures than cooler ones, but we found no consistent relationship between water drinking and rainfall.

Så gorillorna … Dricker mer när det är varmt. De dricker inte bara för att det regnar. Var det någon som trodde det?

Hade skrattarna rätt?

Nu ska jag kanske göra ett taktiskt fel men jag klipper det ev. spänningsmomentet och går rakt på sak: Skrattarna hade fel. Här följer en sammanfatting av det som jag fann intressantast i artikeln.

En grundläggande poäng, som inte antytts ens i tweetet (vilket inte varit omöjligt), är att bergsgorillor sällan eller mycket sällan dricker vatten. Den ena av de två observerade grupperna av bergsgorillor (Virunga) sågs dricka vatten under 0,6 % av de observerade dagarna (mer noggrant räknat: 131 drinking events under 62 335 observationstimmar). Även om man inte försökte mäta mängderna så inser man att det där, det är inget flitigt vattendrickande. Den andra gruppen (Bwindi) drack vatten oftare, 6 % av observationsdagarna, men inte i närheten lika ofta som man kunde förvänta sig.

Hur klarar de sig utan att dricka vatten? Enkelt: De äter vattnet.

En hel del av den vätska vi får i oss, och det här gäller även H. sapiens, kommer via maten. Förvisso varierar vattenhalten; hos Virunga var kostens vattenhalt 87,2 %, hos Bwindi 77,5 %. Men även de senare klarade sig som synes rätt långt på det.

- Tistelarten Carduus nyassanus (Flora of Zambia) ser inte aptitretande ut. Men tistelns stam innehåller över 95 % vatten, och täcker en stor del av Virunga-gorillorna vätskebehov.

Så dels klarar sig gorillorna långt på att äta vatten istället för att dricka det. Dels finns det flera problem med att dricka vatten istället för att äta det.

Det kanske främsta problemet gäller alltid:

• Vattnet innehåller ofta parasiter.
  

Andra problem som vattendrickande kan medföra, särskilt om man är mer eller mindre tvungen till det (problemen man räknade upp var de som faktiskt förekom i området, varför exempelvis krokodiler i floder inte kom med):

• Vid vattnet (rinnande eller stillastående i stora eller små kvantiteter av hög eller låg kvalité) kan konkurrens uppstå, gentemot andra gorillor eller andra arter. Ju mindre vatten det finns, desto intensivare konkurrens. Även utan direkta strider uppstår stress.
• Om man behöver hålla sig nära vatten så kan vandringsmönster förändras.
  

Kort sagt: Om bergsgorillor tvingas dricka vatten oftare kan det innebära färre bergsgorillor. Om högre temperaturer innebär att bergsgorillor tvingas dricka vatten oftare, kan högre temperaturer innebära färre bergsgorillor. Det är det som "Higher Maximum Temperature Increases the Frequency of Water Drinking in Mountain Gorillas" betyder.

Hur många skrattar fortfarande?

Det där var en kort sammanfattning, skriven av en fullständig amatör som valde att lägga några minuter på att läsa en vid första påseende löjlig text istället för att dela med ett LOL.

Förvisso finns det forskning som är värd att hånas. Men vill man dra den slutsatsen enbart från en rubrik?

Så ett tips: När en forskningsartikel hånas enbart för att den verkar löjlig, läs den, eller åtminstone dess sammanfattning, abstract. Det tar inte lång tid men kan vara nog så givande. Jag blev riktigt intresserad av bergsgorillornas situation.

Om man dessutom kan motverka vetenskapsföraktet så är det ju en bonus.

Några har nog kommit att tänka på de berömda Ig Nobelprisen, som jag de senaste åren sällan missat att ta upp vid prisutdelningen i september. Dess motto är att prisa arbeten som först får folk att skratta, sedan att tänka. De har blivit bättre på målsättningen under senare år, då man oftare sett fina exempel på sådant än rena anti-priser, som när det första litteraturpriset gick till von Däniken. Inte för att jag har något emot den senare sorten, men den förra är avgjort intressantare. Och då är det ju tur att det är just de senaste åren som jag fått med här på bloggen: Faktoider: Ig Nobelpris