- I en mosse utanför Trundholm på Själland hittade man 1902 en liten ceremoniell vagn från bronsåldern (exakt datering är osäker). På fyra hjul står en modellhäst, som drar den på två hjul placerade "skölden" på bilden: En rund, lätt välvd bronsplatta belagd med guld. Man har antagit att det hela föreställer solen med sin dragare, och att det hela nyttjats i någon ceremoni.
- Luna Park finns det flera nöjesfält som heter. Här är originalet, på Coney Island, NY. Den invigdes 1903, "during the heyday of large Coney Island parks" (WP) och fick alltså en rad uppföljare världen över.
- Freddie Mercury i videon till I want to break free (1984).
- Den lilla (11,1 cm hög) statyetten kallad Venus från (österrikiska) Willendorf. Hittades 1908. Sedan dess har ett par hundra "venus"-statyetter hittats, men denna är fortfarande den mest kända; stenålderskonstens främsta ikon.
- I februari 2018 blev en Tesla Roadster den första vanliga bilen (åtminstone vanligare än månbilen) i rymden. Den sköts upp av Musks SpaceX med en Falcon Heavy och bemannades av en docka i rymddräkt som kallades Starman. Det hela var delvis test av raketen Falcon Heavy, dels PR-stunt. Starman passerade Mars bana 2020. Men redan 2019 tog en tidning – "Ukrainska Pravda" hette den faktiskt – sig för att köra en Tesla till den lilla byn Mars i norra Ukraina. Sedan tog man bilden ovan och lade ut den med ett triumferande konstaterande, att en Tesla minsann nått Mars. (Bonus: Where is Starman?)
- En PGM-19 Jupiter, en amerikansk ballistisk robot med medelräckvidd, framtagen för att leverera vätebomber. Dess relativt korta och tjocka skepnad togs fram för att den skulle passa i ubåtar. Efter Jupiter kom givetvis Saturnus; även om Saturn I, IB osv. inte lämnat några anmärkningsvärda historiska spår så har deras ättling Saturn V gjort det i desto högre grad, med råge.
- Lättare i färg? För att inte säga trivialt? En detalj av etiketten på en Trocadero, apelsin-äppel-läsken som trots att den är störst i Norrland kommer från Saturnus AB i Malmö.
Den lördagsfrågan, med de sju "klassiska" himlakropparna (nämligen de man kände till innan Herschel 1781 konstaterade att en prick man dittills klassat som en fixstjärna inte var det), sattes av Joakim E. Vars svar syftade på de stjärnor som inte var fixa utan "vandrande"; πλάνητες ἀστέρες planetes asteres, som de gamla grekerna kallade dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.