Uttrycket "ta kål på någon" ses ju då och då i fel form:
Putin misstänks försöka ta kol på sina motståndare
- SR 3 september 2020
Inte för att det är något nytt eller ovanligt, tvärtom:
Ingen [turkar & ryssar] har magt att ta kol på den andre.
- Blekinge Läns Tidning, 13 oktober 1877
Felet underlättas av att även den ursprungliga formen inte är direkt glasklar. Vadå "ta kål" på någon? Vad är det man tar? Är det ätlig Brassica som avses eller något annat?
Facit: Det är ätlig kål som avses. Uttryckets betydelse blir tydligare om man gräver fram äldre varianter. I synnerhet den första här var länge vanlig:
… i afsigt att han skulle göra kål på republiken.
- Tiden, 17 december 1851
Går man längre tillbaka blir det ännu tydligare:
[Zaporogerna äro] karlar att … hacka kåhl af dem
- Karolinska krigares dagböcker (1901–1918)
Det som började som en uppenbar liknelse med matlagning förlorade så småningom sin konkreta koppling och blev mer och mer ett färdigt uttryck, något "som man sade" utan att fundera särskilt mycket på det. Att det fortfarande någorlunda tydliga "göra kål på" blev "ta kål på" beror på att man hade uttrycket "ta död på" i huvudet. Det har ju samma betydelse.
Själv har jag vagt och halvt omedvetet associerat "att ta kål/kol på" med det slangartade "att kola", alltså att dö (från finskans "kuolla" med samma betydelse). Jag misstänker att jag inte är ensam om det, men det blir ju svårbevisat.
SvaraRaderaI den gamla Helsingforsslangen har "att kola" lånats tillbaka till finskan. Beteelsen är också ganska vanlig i gamla ortnamn.
SvaraRaderaSAOB förklarar uttrycket så här: "i vissa bildl. uttr. som eg. avse det förhållande att (vit)kål vid anrättning till surkål l. kålsoppa l. stuvning l. dyl. brukar finhackas" och fortsätter "i uttr. hacka (ngn) små som kål o. d., göra ”kål” på (ngn). Iagh (skall) slå honum så små som kåål" i Växjö rådhusrätts protokoll 1647.
SvaraRadera