För några år sedan kunde man läsa att det gick fortare att cykla än att åka bil genom Stockholm under rusningstid. Nu tänker Spårvägen visa att det går fortare att åka kommunalt också.- DN 3 mars 1959
Det är ju hans [trafikantens] sak att han inte spar pengar och besvär och åker kommunalt.- "Lapp-Lisa fyller två år", DN 4 oktober 1959
Varför säger vi så där? För väldigt många, kanske de flesta, som "åker kommunalt" idag, transporteras inte i någon kommuns regi. Inte för att folk bekymrar sig särskilt mycket för hur det offentliga organiseras … Men hur uppstod uttrycket till att börja med?
Belägget ovan för "åka kommunalt" är det första jag hittat i svenska dagstidningar. (Jag lade till det första jag hittat för "åker kommunalt"; betyder det något att båda är i samma tidning samma år?) Kanske det rymmer på en förklaring? För den som tog spårvagnen, bussen eller tunnelbanan 1959 reste med AB Stockholms Spårvägar. Och på den tiden var det, om jag navigerat rätt i ägarförhållandena genom åren, ett kommunalt bolag. Det var först med bildandet av AB Storstockholms Lokaltrafik 1967 som kommunalförbund och senare länet blandades in.
Jag har nog uppfattat kommunalt i detta uttryck som en synonym till allännt. Jfr allmänna färdmedel eller engelskans public transportation.
SvaraRaderaWikipedia: "I Sverige används inte benämningen sekundärkommun längre, men regionerna (tidigare benämnda landsting) är sekundärkommuner".
SvaraRaderaJag har nog alltid trott att "kommunalt" i den betydelsen är att åka "tillsammans", dvs. åka med färdmedel för många och ägt av många som en synonym till "kollektivt", liksom. Från franska commune med samma betydelse, av latin communis, "gemensam".
SvaraRaderaHar aldrig kopplat det med kommuner - kanske för att jag är för ung för att vara med när SL var enbart kommunen.
Anonym: Att man använt kommunalt och kollektivt synonymt är ett förslag. Orden låter ganska lika och är relaterade (och släkt, men sådant bryr sig inte språkbrukarna om det minsta). Jag *tror* inte att det är vad man gjort här. Finns det (fler) exempel på det språkbruket?
SvaraRaderaMikael: … Ja? Skulle en sekundärkommun ligga bakom "åka kommunalt"? Vad jag kan se har ordet inte använts mycket, inte i närheten så mycket som vanliga "kommunalt" t ex.
"Orden låter ganska lika och är relaterade (och släkt, men sådant bryr sig inte språkbrukarna om det minsta"
SvaraRaderaJo, det är väl just vad de gör. Ena sidan tycker att substantivet "man" och pronomenet "man" är så lika att man måste byta det senare till "en". Andra sidan är lika listiga när de påpekar att "hen" låter som ett engelskt ord eller att n-ordet har en etymologi som gör att ordet faktiskt ska användas.
Nu pratar du om medvetna konstruktioner. Jag har inte sett en antydan till sådant beträffande uttrycket "åka kommunalt".
SvaraRaderaNej, jag menade inte att "sekundärkommun" nånsin varit vanligt i talspråket, utan det var mer fråga om en petimätermässig anmärkning på att kollektivtrafiken inte är kommunal -- tekniskt sett har den fram tills nyligen varit det.
SvaraRaderaRent uttrycksmässigt handlar det väl snarast om att "kommunal" ibland används för "allmän" eller "gemensamt ägd".