Polkavågen 1844

- KB:s digitala presslägg, tidningar.kb.se: Slagning på ordet "polka" år 1844

I kungliga bibliotekets digitaliserade presslägg finns det från 1843 summa 1 (ett) belägg för ordet "polka" (av de tre träffarna är två feltolkningar av ordet "polska"). Från 1844 finns det 347 belägg. En del är feltolkningar, men de allra flesta är verkligen belägg för den nya dansmusiken. Som synes är de heller inte jämnt fördelade över året. Det gör att man med mycket god precision kan visa när polkavågen drog in över Sverige. (Den första rapporten om att polkan börjat bli omodern i Paris är för övrigt från den 10 december 1844.)

En riktig dopfunt har polkan blifvit
för mode-artiklar och kram minsann;
man polka-namnet åt allting gifvit —
allt … polkan rekommendera kan.

- Sign. Crmr. i Aftonbladet 13 februari 1845

Idag är polkan känd för 1 (en) sak. Men det finns många, många fler exempel på hur man försökte dra nytta av den i marknadsföringen. Här är de polka-företeelser jag hittat. Jag kan inte svära på att varenda en funnits i sinnevärlden.

• Bröd
• Byxor
• Chevelyr (håruppsättning)
• Frackar
• Grisar — mer om dessa strax
• Halsdukar
• Huvuden (dvs frisyrer)
• Hår
• Karameller — mer om dessa strax
• Klänningar
• Lockar ("(liten) lock vid örat (i sht förr på herre med polkahår)" — SAOB)
• Punsch
• Rockar
• Schalar
• Stubbar (vad som nu avses)
• Stövlar
• Sås
• Tröjor
• Tvålar
• Tyg
• Tårtor
• Öl

Man kan också ta reda på vilka ord som tillfogats före istället för efter. Då kan man göra fynd som Scandinav-polka (detta hände sig under skandinavismens glansdagar), Karusell-polka och, den finaste jag sett, Daguerreotyp-polka:

- Dagligt Allehanda 20 september 1844

I kändis-sektorn återfinns Jenny Lind och ballerinan Fanny Elssler. Jag förutsätter att ingen av dem hade det minsta att göra med de polkor som uppkallades efter dem.

Ordet "polka" kommer för övrigt nog från tjeckiskans pulka, "halvsteg". Det är alltså ett helt annat ord än "polska", som helt enkelt syftar på Polen; polonaise på annat språk, inlånat som polonäs.

Hur var det då med polkagrisen?

Polkagrisens födelse brukar dateras till 1859, då Amalia Eriksson fick tillstånd att bedriva "bagerihantering, gent av grövre och finare brödsorter och tillverkning av s k polkagrisar". Formuleringen kan tolkas som att "polkagrisar" var ett nytt begrepp. Men det var det inte.

Vad hon uppfann vet jag inte. Inte heller om hon var först med att sälja det som vi idag kallar polkagrisar. Däremot förekom bevisligen begreppet "polkakarameller" betydligt tidigare, som tillnamn på danska karameller (som funnits sen före polkavågen):

Danska Karameller eller s. k. Polka-Karameller …

- Stockholms-Tidningen (bara en sån sak — inte i närheten av Gränna!) 15 juli 1845

Och vad "polkagrisar" beträffar finns belägg från åtminstone 1849. Intressantare är dock denna notis om ett tragiskt dödsfall 1850. Småland nämns, liksom åter igen danska karameller. Och vi får reda på åtminstone en ingrediens, som indikerar att åtminstone dessa "polkagrisar" inte smakade som vi är vana; inte för att namnet var skyddat eller etablerat på något sätt.

Detta fluidum befanns sedermera vara bittermandelolja, som innehåller blåsyra. Det är således bäst att akta sig för Danska karameller eller så kallade "Polkagrisar".

- Jönköpings Tidning 14 september 1850

Att begreppet myntades på 1840-talet är också betydligt rimligare än att det skulle ha dykt upp först 1859, långt efter den verkliga polkavågen.

HISTORIK: belagt sedan 1883

- Svensk Ordbok (svenska.se: polkagris) är här ovanligt långt efter sin tid