Kioskvältare

Bildens koppling till rubriken förklaras längre ner.

Två polismän misshandlade av kioskvältare

- Göteborgs-Posten 4 november 1965

Det äldsta belägget för ordet kioskvältare jag hittat är bokstavligt. Det har knappast någon koppling till det ord som på 1980-talet (1984, enligt den äntligen uppdaterade Svensk ordbok) började användas — men då avsågs säljande nyheter, "en publikmagnet som får folk att slita tidningarna ur kolportörernas händer" (SvD 28 maj 1988). Fast vid samma tid kan man se hur ordets betydelse börjar övergå till den enda SO har koll på, och som den har än idag: en bästsäljande bok eller film.

Kanske övergick den ena betydelsen till den andra av sig själv, kanske drevs förändringen på av engelskans blockbuster. Det ordet började också med en bokstavlig betydelse: De största bomberna med över ett ton sprängämne, mot slutet av kriget flera ton, som sattes in mot städer, främst i Tyskland. En enda sådan skulle kunna förstöra ett helt kvarter, tänkte journalisterna som myntade ordet. Det faktiska syftet med bomberna, som främst sattes in mot civila mål, var att blåsa bort taken så de mindre brandbomberna skulle kunna göra sin grej effektivare. På bilden ovan ses en oexploderad blockbuster — den vill man inte bli "misshandlad" av — som man 2011 hittade i Rhen i närheten av Koblenz, som förmodligen var det avsedda målet.

Redan 1943 användes blockbuster som en vitsig beteckning i reklamen för filmen Bombardier, som handlade om amerikanska bombflygare. När kriget tog slut fortsatte man att använda blockbuster om storskaliga filmproduktioner som gav proportioneligt storskaliga intäkter. Och på 1980-talet började det även användas i svenskan, samtidigt och med samma betydelse som det nya ordet "kioskvältare".