Sputnikarna

Varför kallar ryssarna sitt vaccin Sputnik V? Det är jag fortfarande osäker på. Men bland såväl satelliterna som vaccinet råder viss namnförvirring, av såväl in- som utrikes orsaker. För att visa det behöver man gå igenom sputnikarnas historia. Vilket förresten är mycket intressantare än det där V:et.

De två första sputnikarna från 1957 behöver visserligen inte presenteras: Den första konstgjorda satelliten ö h t som gjorde namnet till ett internationellt begrepp (för en utförlig beskrivning av namnet som betyder mer än "satellit" eller "färdkamrat", se bloggposten Sputnik x 3), och så uppföljaren med Lajka. Redan Sputnik 3 i maj 1958 är avgjort mindre känd, trots att den var större än alla dittills uppskjutna satelliter ihop, från såväl Sovjet som USA. Men dess namn är fortfarande okomplicerat.

Nästa sputnik skickades upp den 15 maj 1960, på dagen två år efter trean. Den hette Korabl-Sputnik 1, "satellitfarkost". Nu hade man definitivt lämnat enkla klot som sade pip pip bakom sig. Målet var att skicka upp en människa. Det var inget man gjorde någon hemlighet av utan marknadsfördes tvärtom aktivt, med uttalanden som "De första rymdmännen blir sovjetryssar" m.m.

DN-tecknaren Göte Bergman visar hur satelliten tog sig ut vid de första passagerna över Sverige. I satellitens lufttäta kabin syns dockan ["av en människas storlek och vikt", som ingressen nämner]. Nordligaste punkten på satellitbanan ligger i jämnhöjd med Storuman i Lappland. Bärraketens sista steg följer en bit efter rymdskeppet. Båda bör bli synliga när de passerar över Sverige.

- DN 16 maj 1960

Även om det hela återrapporterades utförligt i väst tog man inte till sig Korabl-namnet. Satelliten fick heta "Sputnik 4".

Nästa Korabl-Sputnik hade två hundar ombord. Den exploderade 30 sekunder efter start. Jag är inte säker på vad som krävdes för att få något officiellt ordningsnummer, men en satellit som inte ens kom upp i omloppsbana var avgjort uträknad. Detta var den 28 juli 1960.

- Halifax Courier, kvällsupplagan 12 april 1961 (ingick i Gagarin-rapporteringen)

Nästa djurförsök lyckades desto bättre. Den satelliten fick heta Korabl-Sputnik 2, i väst Sputnik 5. Vi är nu framme vid den 19 augusti 1960. Det "menageri" Courier nämnde var ingen underdrift: Utöver de två hundarna Strelka och Belka fanns där en kanin, råttor, möss och flugor, samt växter, svamp, alger och fröer. Syftet var att undersöka hur diverse livsformer klarar sig i rymdkapseln. De var de första som återvände levande till jorden efter att ha kretsat kring den.

Korabl-Sputnik 3/Sputnik 6 skickades upp den 1 december 1960 med de två hundarna Psjelka och Musjka samt diverse andra smådjur och växter. Allt gick bra tills det visade sig att den höll på att landa utanför sovjetiskt territorium. Sådant gick inte alls för sig, och därför sprängdes kapseln.

Nästa uppskjutning, den 22 december 1960, gick ännu mer fel. På väg upp fallerade det tredje raketsteget. Satelliten vände tillbaka till jorden där den gjorde en hård landning i ett djupfryst Sibirien. Ändå räddades hundarna. Jag har för övrigt hittat tre påstådda uppsättningar namn på dem: Damka och Krasavka, Kometa och Shutka, samt Zjemtjuzjina och Zhulka.

Vad de än hette kan man tänka sig hur uppstressade de stackarna måste ha varit. Men frågan är om inte de som ansvarade för det hela var ännu värre däran. Sovjetunionens stora propagandaprojekt var inget man slarvade bort. Snart skulle de skicka upp folk med samma prylar. Och amerikanerna var dem i hälarna (utöver "inofficiella" kanaler var det rymdprogrammet offentligt på ett helt annat sätt än det sovjetiska).

Denna sputnik är ett av många sovjetiska rymdskott som blev känt först långt senare. Den har då fått beteckningen Sputnik 7-1. Ettan torde ha satts dit för att undvika förväxling med den Sputnik 7 (västnamn) som 1961 misslyckades med att bli den första sonden att skickas till Venus. Nästa Venusförsök gick bättre. I februari 1961 blev Venera 1 den första rymdsonden som passerade Venus. I väst kallades den ibland Sputnik 8, av folk som inte kunde med att kalla sovjetiska rymdgrejor för något annat.

- Чернушка Tjernusjka "Svarten"

Korabl-Sputnik 4/Sputnik 9 sköts upp den 9 mars 1961 med Tjernusjka, ett marsvin och ett antal möss — samt en viss Ivan Ivanovitj. Av alla kosmonauter genom åren måtte han ha kommit närmast medborgaridealet i arbetarnas paradis. Han var nämligen en docka, med vilken man testade den justerade katapultstolen. Man kan tänka sig att en sådan skulle vara proppad med mätinstrument, och några sådana fanns också, på sätt och vis: Man hade lagt in några möss i dockan.

- Звёздочка Zvezdochka och Ivan Ivanovitj

Och så är vi framme vid Korabl-Sputnik 5, i väst kallad Sputnik 10. Den sista "satellitfarkosten" sköts upp den 25 mars 1961. Besättningen utgjordes av en enda hund och kamrat Ivan. Det var generalrepetitionen inför nästa rymdskott, då Jurij Gagarin den 12 april skickades upp i Vostok 1.

*

Det var rymd-sputnikarna det. Under fjolåret började namnet åter dyka upp i tidningarna, men nu som beteckning på ett vaccin, Sputnik V. Vad Sputnik-biten syftar på är självklart: Man jämför de två framgångarna, den ena inom rymdteknik, den andra inom medicin, och båda inom propaganda.

In 1957 the successful launch of the first space satellite Sputnik-1 by the Soviet Union reinvigorated space research and exploration around the world. The announcement of the new Russian COVID-19 vaccine created a so-called “Sputnik moment” for the global community. The vaccine is therefore called Sputnik V.

- Sputnik V: Sputnik moment

Vad står då V:et för? Det nämns inte på vaccinets glassiga sajt, eller någon annan någorlunda given källa. Först efter lite ryskt gräv dök en förklaring upp: V:et ska varken utläsas som en (ryss?)femma eller вакцина vaksina, utan något helt annat:

Bokstaven "V" i vaccinets namn Sputnik V syftar på seger, victory, över coronaviruset, sade chefen för RDIF (Russian Direct Investment Fund) Kirill Dmitrijev, när han kommenterade att Argentina fått den första leveransen.

- Глава РФПИ объяснил значение буквы "V" в названии "Спутника V", Ria Novosti, 24 december 2020

Jag tycker nog att "V for victory" låter aningen sökt. Och varför nämns det praktiskt taget ingenstans? Men i brist på bättre alternativ så får det duga, tillsvidare.

För denna bloggpost har jag, utöver samtida tidningsartiklar och givetvis en hoper Wikipedia-artiklar (med utgångspunkt från List of spacecraft called Sputnik och Soviet space dogs), använt den långa Vostok-artikeln (arkiverad) på Mark Wades lite udda men oerhört detaljerade entusiast-sajt Encyclopedia Astronautica.