Åskfågeln i Tombstone

En av de "rekonstruktioner" som gjorts av den legendariska bilden.

Found on the Desert.

A Strange Winged Monster Discovered and Killed on the Huachuca Desert. 

A winged monster, resembling a huge alligator with an extremely elongated tail and an immense pair of wings, was found on the desert between the Whetstone and Huachuca mountains last Sunday by two ranchers who were returning home from the Huachucas. The creature was evidently greatly exhausted by a long flight and when discovered was able to fly but a short distance at a time. 

After the first shock of wild amazement had passed the two men, who were on horseback and armed with Winchester rifles, regained sufficient courage to pursue the monster and after an exciting chase of several miles succeeded in getting near enough to open fire with their rifles and wounding it.

The creature then turned on the men, but owing to its exhausted condition they were able to keep out of its way and after a few well directed shots the monster partly rolled over and remained motionless. The men cautiously approached, their horses snorting with terror, and found that the creature was dead.

They then proceeded to make an examination and found that it measured about ninety-two feet in length and the greatest diameter was about fifty inches. The monster had only two feet, these being situated a short distance in front of where the wings were joined to the body. The head, as near as they could judge, was about eight feet long, the jaws being thickly set with strong, sharp teeth. Its eyes were as large as a dinner plate and protruded about halfway from the head.

They had some difficulty in measuring the wings as they were partly folded under the body, but finally got one straightened out sufficiently to get a measurement of seventy-eight feet, making the total length from tip to tip about 160 feet. The wings were composed of a thick and nearly transparent membrane and were devoid of feathers or hair, as was the entire body. The skin of the body was comparatively smooth and easily penetrated by a bullet.

The men cut off a small portion of the tip of one wing and took it home with them. Late last night one of them arrived in this city for supplies and to make the necessary preparations to skin the creature, when the hide will be sent east for examination by the eminent scientists of the day.

The finder returned early this morning accompanied by several prominent men who will endeavor to bring the strange creature to this city before it is mutilated.

-  Tombstone Epitaph, 26 april 1890

Artikeln (i tidningen med det fina och lätt morbida namnet) är inte så märkvärdig som man kan tro. Skrönor av olika slag och kalibrar, även uppenbara sagor, var betydligt vanligare i tidens press än i dagens, vad folk nuförtiden än tror. Att det väldiga monstret påminner starkt om en flygödla är heller inte konstigt då sådana vid den tiden var allmänt kända och omtalade. I västern hade det så kallade Benkriget pågått länge, där hrr Drinker och Cope tävlade om vem som kunde gräva fram flest dinosaurier. Glosor som pterodaktyl och ichthyosaurie användes inte bara när ben hittats utan även som liknelse för politiker man ogillade, eller vad det nu gällde, och det utan förklaringar. Kort sagt: Inget märkvärdigt här, bara en gigantisk flygödla till anka. Skingra er, gott folk.

I maj 1963 återgav Jack Pearl i tidskriften Saga historien om "The Tombstone Thunderbird". I hans version fanns flera skillnader. Enligt honom skulle jägarna inte ha nöjt sig med en bit vinge utan släpat in hela kolossen till staden. Det var möjligt eftersom den "bara" hade en spännvidd på tolv meter istället för över 50. Väl framme skulle den ha fotograferats. Och den bilden skulle ha publicerats i Epitaph. Dessutom förlägger han det hela till 1886 — men i den årgången finns ingen rapport om någon flygödla. Det finns däremot 1890, dock utan att så mycket som nämna någon avbildning. När tidningens redaktion tillfrågades förnekade de också att någon bild någonsin funnits. Tydligen hade Pearl haft fel även om den "detaljen".

Men om ingen bild på någon nedlagd flygödla publicerats i Epitaph, hur kom det sig att så många sade sig komma ihåg den? Och att bilden rentav skulle ha publicerats i en rad andra tidningar kors och tvärs över staterna? Kanske även visats på tv? Vid ett tillfälle började redaktörerna på den forteanska tidskriften Fate att tro att de själva hade publicerat bilden, vilket avfärdades — tror jag — först efter att de gått igenom hela läggen.

Sedan dess har historien om dunderfågeln, eller rättare sagt om den påstådda bilden på densamma, blivit ett inventarium i denna spretiga och speciella genre. En del har jämfört med den så kallade Mandela-effekten (som har en egen bloggpost), där den tveksamma logiken är att ett falskt minne som delas av tillräckligt många nog inte är falskt utan "något annat". Belöningar har utlysts, arkiv luskammats, "vittnen" korsförhörts om vad de kunnat minnas om bilden.

During the 1990's, the search for the "Thunderbird Photo" reached a point of obsession for those interested in the subject. A discussion of the matter stretched over several issues of Mark Chorvinsky's Strange magazine and readers who believed they had seen the photo cited sources that ranged from old books, to Western photograph collections, men's magazines, National Geographic and beyond. People combed through literally hundreds of issues of dusty copies of True and Saga to find nothing more than the previously mentioned article by Jack Pearl.

- The Missing Thunderbird Photo, The Mothman Wiki

Jag har inte sett att någon, som tror att bilden funnits, formulerat en hypotes om vad som hänt med den, och de miljoner kopior som tryckts i tidningar och böcker. Hade det gällt något annat än kryptozoologi hade en konspirationsteori varit given. En kreativ lösning var att bilden verkligen togs, men att en tidsresenär "senare" åkte tillbaka till 1890 och saboterade det hela. Den idén är nog inte på fullt allvar — även om det kan vara svårt att säga i den här branschen.

Givetvis har teckningar och fotografier gjorts, med större eller mindre allvar, där man försökt att rekonstruerat den berömda bilden. Och det ligger nära till hands att anta att en och annan sådan bild bidragit till att förstärka det falska minnet.

I tidningar som Tombstone Epitaph tillät trycktekniken inga fotografier, illustrationerna var få, och de användes knappt någonsin för att förmedla "nyhetsmaterial". Två typiska exempel från just den 26 april 1890: En "rolig" historia och en annons för patentmedicin.

Här är ännu en illustration. Den visar Van Amburghs cirkus som turnerade i Ohio sommaren 1885. Här ser vi den häpnadsväckande Quedah, avkomman till a mysterious male mountain mammoth. Sådana hade varit samtida med fisk- och flygödlor, får vi veta, men inte setts till sedan syndafloden. Liksom en japansk drake, vilket jag nog tycker smäller ännu högre.

För övrigt är Tombstone Epitaph mest känd för att ha återgett och tagit sida i konflikterna i den lilla staden, och den skottväxling som de utmynnade i: "The Gunfight at the O.K. Corrall" 1881.