Detta är en efterkälke

Timmerkälke, bakkälke. Användes till att dra stockar efter häst. Stomme av blåmålat trä. Beslag av järn och järnskodda medar. Över medarna en tvärgående banke med låga stöttor vid ändarna. Denna lades stockarnas bakände på. Denna kälken som är en bakkälke användes tillsammans med en framkälke, KLM 45149, som dubbelkälkar. Längst fram en sprint där en anordning fästes för att binda samman de båda kälkarna.

- Kalmar läns museum: KLM 45150

Och här har vi KLM 45149, framkälken. Tillsammans med bak- eller efterkälken blev det ett enkelt men effektivt sätt att transportera timmerstockar i vinterskogen.

En s.k. getdoning från Kristina Selberg, Hästen i skogen (1994). I denna lösning från Hälsingland är bakkälken som synes betydligt längre än i Kalmar. Beträffande namnet så kunde framkälken kallas bock, efterkälken get.

Bakkälkar är det inte många som använder numer, om det alls förekommer. Synonymen efterkälkar är desto vanligare, åtminstone i språket. Det finns belägg ända sedan 1600-talet på att folk som inte är med i täten sägs "hengia på efter Kelkan", och uttrycket lever i högsta välmåga än idag. Trots att få av oss så mycket som sett en efterkälke.