Elektronik i byggsats

Länge utgjorde monteringen en såpass stor del av priset för konsumentelektronik att den händige, eller åtminstone inte alltför klumpige, kunde spara en hel del pengar genom att köpa byggsatser. Det gällde inte bara hobbyprojekt och liknande, utan även "riktiga" grejor som radioapparater och stereoanläggningar. Utöver de hopsparade pengarna (som kunde vara avsevärda i en tid då konsumentelektronik kostade betydligt mer än idag) så fick man känslan av att faktiskt ha satt ihop dem själv, liksom åtminstone lite bättre chans att kunna hitta och åtgärda fel – för på den här tiden var det meningsfullt att laga hårdvarufel.

Störst i branschen var amerikanska Heathkit. Att bläddra i deras kataloger när det begav sig var häftigare än någon Hobbex-katalog (för er som minns); det var en förförisk glimt av framtiden.

Jag har, så här en stund efteråt, bläddrat i katalogen från hösten 1983. Framtiden där går i brunt och har träpaneler.

Omslaget var originellt. Alla produkterna finns naturligtvis att beställa.

Stjärnan i uppställningen var givetvis roboten. HERO 1 hade försetts med lite av varje. Jag har ingen aning om hur den var i verkligheten men att ta del av de 35 år gamla specarna är ren njutning. Möjligen kan programmering i hex vara lite väl hardcore. $1499.85 för byggsats med arm och röstigenkänning, $2499.95 för färdigbyggd robot.

Ovanför roboten ser vi H-100, en av Heathkits datorer. Hemdatorer hade börjat som byggsatser på 1970-talet och det var självklart att Heathkit skulle haka på det tåget. På $2349 låg H-100 tämligen högt i pris, men även i kapacitet: 128 kB RAM, dedikerad grafikprocessor, rejält med kortplatser (rätt självklart när man vänder sig till hemmabyggare), utrymme för dubbla diskar och ett tillägg så hyperavancerat och nytt att det ännu inte hade ett pris: En Winchester-drive på otroliga 11 Mb (det är vad vi idag kallar för hårddisk).

Vid den här tiden hade IBM PC funnits ett par år. Men den var avsedd för en helt annan kundkrets än de som var beredda att löda ihop sina datorer.

Urvalet här är gravt vinklat. Stora delar av katalogen utgörs av mätinstrument och kurser av olika slag (det sistnämnda fortsatte de med sedan byggsatserna inte längre bar sig). Men det är ju inte de som är roliga. Vad sägs om att förse biltutan med musik? Välj bland 16 förprogrammerade melodier (däribland ouvertyren till Wilhelm Tell), eller knappa in nya. Se, så fint det funkar för herrarna i illustrationen! $49.95 är ju som hittat.

Idag kallas de tjock-TV. Men 1978 års "Heath System 3" Color Television Kit är så fantastisk och fullspäckad med finesser att jag bara lämnar den här: "Where color lovers gather to watch the wide, wide world of video". (Helhetsintrycket tappar bara en smula på att man fejkat bilden på själva tv:n.)

På den här tiden hade komponenterna hanterbara storlekar och löddes ihop av fabrikernas personal. Idag är de yttepyttesmå och sätts ihop av blixtsnabba robotar. Med dem konkurrerar ingen hemmafixare. Den elektronik som finns i byggsats utgörs, vad jag vet, av hobbyprojekt och liknande.