högtidliga utredningar i allmänna ämnen av den omtyckta typen "vi leva (underförstått: till skillnad från någon annan historisk periods människor) i en brytningstid".Visst kan slutet av 1930-talet ses som en brytningstid, på mer än ett sätt ... Men det kan även samma decenniums mitt, liksom dess början. Liksom början, mitten och slutet på de flesta decennier, såväl före som efter 1930-talet. För sådan är mänskligheten: Det händer saker jämt. Det är länge sedan livet var sig likt två generationer i sträck.
Försanthållna osanningar, halvsanningar och missuppfattningar.
Pseudoscience, hoaxes, half-truths and other factoids – since 2007.
2017-12-19
Vi leva i en brytningstid
I essän "Framför en bokhylla" (ur samlingen Sällskap för en eremit (1938)) så går Frans G. Bengtsson bland annat igenom texter som även en härdad allätare som han helt enkelt inte står ut med att läsa, "liksom vissa människor med god aptit bli sjuka vid tanken på ål eller må illa av musslor". Det sista exemplet på outhärdlig litteratur är inte bara det intressantaste i listan, utan i all sin anspråkslöshet en av de intressantaste betraktelser Frans över huvud taget gjort:
Enligt SAOB är första belägget för ordet från 1790 "(Vår tid) är en de andliga krafternas jäsnings- och brytningstid" och söker man i tidningar.kb.se hittar man uttrycket i Aftonbladet den 1 januari 1837 ...
SvaraRaderaHa ha, bra letat! Och såväl 1837 som i synnerhet 1790 var verkligen brytningstider.
SvaraRaderaSa inte Frans G för övrigt något liknande: Om jag öppnar en enda jävla bok till, och den inleds med "Vi lefva i en brytningstid", slår jag genast igen den och lovar mig själv att aldrig öppna den igen.
SvaraRaderaDetta tutade jag åtminstone i mina studerande i kull efter kull. "Studerande", förresten - inte ägnade de sig så himla mycket åt det. De var mest där för att få ut examensbevis.