2016-08-04

Främmande stora katter

Fenomenet i korthet: Folk tycker sig se stora kattdjur, betydligt större än vad man kan förvänta sig i det aktuella området. Man associerar till pumor, jaguarer, lejon etc men närmare artbestämning låter sig inte göras. Särskilt som djuren aldrig hittas ... Eller, nästan aldrig. Och nu börjar det bli krångligt.

Alien Big Cats är ett i dubbel bemärkelse svårfångat problem. Det är inte paranormalt (även om det givetvis fått sådana tolkningar), det är inte kryptozoologi i egentlig mening (även om det givetvis fått även sådana tolkningar), det är inget som får vare sig skeptiker eller "troende" att hetsa upp sig. Det är talande att det inte har någon artikel på den annars heltäckande skeptiska encyklopedin Skeptic's Dictionary, skepdic.com, på fina RationalWiki en mycket kort. Men det ligger och skaver på gränsen till en rad fält med bäring på skepticism och pseudovetenskap, saker som vi tror mot bättre vetande. Åtskilliga mekanismer känns igen från andra sammanhang. Här finns, kort sagt, en del att studera.

En "komplicerande" faktor är att katterna då och då manifesterar sig på ett sätt som spöken, storsjöodjur m.fl. bara gör i sagorna. Djur har bevisligen rymt från cirkusar, djurparker och privatpersoner med ovanliga husdjur, observerats, för att så småningom hittas döda eller fångas levande. I det förra fallet finns det visserligen gott om utrymme för misstag; att artbestämma kadaver eller delar därav kan vara bra mycket svårare än det kanske verkar.

Is this the Beast of Exmoor? - Daily Mail 9 januari 2009. Upphittad på en strand i norra Devon. Fem fot långt, med ett omisskännligt rovdjursgarnityr och rester av svart päls. Vad är detta för djur? Svaret i vit text mellan klamrarna, markera för facit: [ Gråsäl Halichoerus grypus ]

Det mest kända exemplet på en bekräftad, odiskutabel ABC är puman Felicity. Hon fångades 1980 utanför Inverness, av alla ställen (det är i samma trakt som Loch Ness). Fler exempel finns. Även om de är långt, långt färre än observationerna. Vilket verkar tyda på att bra många av de stora katterna nog egentligen är huskatter som uppförstorats i betraktarens ögonvrå, stimulerade därtill av dåliga ljusförhållanden, osäkra storleksbedömningar, förväntningar ...

Det sistnämnda måste vara förklaringen till det faktum, att de märkliga kattobservationerna är väldigt mycket vanligare i Storbritannien än någon annanstans. Wikipedia-artikeln som tar upp fenomenet internationellt nämner enstaka observationer för åratal sedan i länder som Danmark, Finland och rentav Luxemburg; det kan jämföras med de 2000 observationer som görs årligen i Storbritannien. Mer eller mindre rationella förklaringar har lagts fram, som att stora kattdjur bildat kolonier på undangömda platser. En annan förklaring är att kattdjuren blivit traditioner som förstärker sig själva: Om man ser något som man inte riktigt kan placera så går associationerna åt det hållet, på samma sätt som en glimt av en sjöfågel eller säl kan bli något helt annat när observationen görs i Loch Ness. Och på samma sätt har traditionen gett upphov till bluffmakare, även om det nog är så som British Big Cats Society skriver på sin hemsida: "Hoaxes are few, genuine mistakes are many".

I skrivande stund hittar jag inte några svenska ABC-episoder. Däremot förekommer då och då rapporter om andra "anomalier", som strutsen i Dalsland häromåret.


Katie Heaney: The Mystery of Britain's Alien Big Cats, Pacific Standard 20 augusti 2014
Wikipedia: Phantom cat; British Big Cats
Sharon Hill: British Big Cats: Where's the evidence?, 22 maj 2013, Doubtful News
The Scottish Big Cat Trust: Felicity the puma
British Big Cats Society

5 kommentarer:

  1. Jag minns från min barndom i Värmland att en kängurufeber utbröt en sommar, efter att ett dylikt djur siktats flera gånger kring Hagfors. Lite googlande antyder att det var 1997. Jag minns att det var riktigt spännande som nioåring, och att vi spanade noga en gång när vi var på utflykt!

    NWT skriver (bakom paywall): https://nwt.se/kundservice/prenumeration/inloggning/?redirectToURL=/mera/helg/2012/03/04/15-ar-sedan-kangurufebern-slog

    Claes Svahn nämner det i en bok: https://books.google.se/books?id=YXVgAgAAQBAJ&pg=PT220&lpg=PT220&dq=k%C3%A4nguru+v%C3%A4rmland&source=bl&ots=Ohh9Z93zz5&sig=Pw73n-KQfCbg--kuIEgPauSGJ5o&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi9uuqwsqfOAhVBXCwKHbNHAYM4ChDoAQhEMAo#v=onepage&q=k%C3%A4nguru%20v%C3%A4rmland&f=false

    SvaraRadera
  2. När det gäller stora katter, så har det flera gånger visat sig vara rävar, som kan ha mycket olika storlek och olika färgteckning. Men i dagens värd där det finns viltkameror och där man kan ta DNA-prover från spillning, så är det märkligt att de fortfarande finns folk som tror på "spöken". Men man ser ju antydningar till samma sak när det gäller t ex fågelskådning. Folk är är övertygade om att de ständigt sett de allra mest ovanliga fåglarna! Medan en erfaren fågelskådare som en mycket viktig del av sitt jizz använder ren sannolikhet.

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Jizz

    SvaraRadera
  3. Angående Värmland, så har det ju bevisligen hittats exotiska djur på rymmen där:

    http://www.vf.se/node/50542
    https://www.youtube.com/watch?v=7kBQrVbcu4g
    http://www.metro.se/nyheter/struts-infangad-i-varmland-efter-fyra-ar/EVHmfc!OrmYXzhhd7Ajw/

    SvaraRadera
  4. Tänkte att folk skulle dra fram exempel på exotiska observationer :-) väntar fortfarande på något kattrelaterat.

    Intressant det Kurt skrev, om att vi tenderar att tolka saker som ovanliga. Minns de gånger jag letat mig fram i någon guide över mineraler, fåglar eller vad det har varit, och ofelbart identifierat mitt prov som något ytterst sällsynt...

    Vår belagt dåliga förmåga att avgöra avstånd och därmed storlek har uppförstorat en och annan huskatt. Förekommer även på Loch Ness.

    https://www.zooniverse.org/projects/panthera-research/camera-catalogue

    En till: Länken ovan dök just upp. Zooniverse är ett fint ställe där alla är inbjudna för att identifiera galaxer, räkna solfläckar, sortera plankton och andra sysslor som är betydligt lättare för folk (efter en "utbildning" som räknas i minuter) än för datorer. Och samma dag som jag postade ovanstående har de startat en CATalogue där man ska identifiera stora kattdjur.


    SvaraRadera
  5. Nya Zeelands skeptiker förbunds motto:
    "När du hör ljudet av hovslag i natten, tänk först på hästar, inte på zebror."
    Jag har översatt det själv.

    Humanisten

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.