Hemligheten med 2600

Länge hette den "Atari Video Computer System". Det långa officiella namnet användes visserligen sällan om någonsin utanför officiella sammanhang. Man kallade den helt enkelt för "Atari", och alla förstod vad som menades. Hade man en Atari så hade man ett TV-spel, och hade man ett TV-spel hade man en Atari; under en tid var begreppen praktiskt taget synonyma.

Burken började säljas 1977. Den blev ofantligt populär och var nästan obegripligt primitiv jämfört med nästan allt som nästan alla som läser detta någonsin stött på. Uppföljaren kom 1982, lagom till den stora kraschen (se Faktoider: Dataspels-kraschen). Den fick namnet Atari 5200, och samtidigt fick den gamla modellen heta 2600.

Varför just 2600? Av dess artikelnummer CX2600, en beteckning som hela tiden stått med pyttesiffror någonstans men som dittills bara använts i interna redovisningar. Men varifrån kom då artikelnumret?

Jag vet inte hur man brukar ta fram alla dessa anonyma sifferbeteckningar. Men i just detta fallet lutar jag starkt åt att det finns en intressant förklaring. Talet 2600 har nämligen en mycket speciell betydelse i sammanhanget.

Under rätt lång tid kunde det amerikanska telefonnätet (liksom många andra, men nu är vi i USA) manipuleras med tämligen enkla medel, om man visste hur man skulle göra. Att ringa gratis var bara en av många möjligheter som tidens telefon-hackers, phreakers, utnyttjade. Nyckeln utgjordes av ljud. För att komma igång sände man en ton på prick 2600 Hz i luren, sedan kunde man börja rota runt med andra signaler.

En del lär ha lärt sig att vissla precis rätt ton. Andra använde andra medel. En avancerad sort kallades blue boxes och var elektroniska grunkor med vilka man kunde skicka rätt signaler. Ett långt enklare hjälpmedel utgjordes av visselpipan ovan, en billig plastleksak som man fick med frukostflingor av märket Cap'n Crunch, och som händelsevis var stämd på just 2,6 kHz.

Även om man förvisso kunde ha praktisk användning av telefontrixandet så var det minst lika ofta, gissar jag, något som teknikintresserade främst gjorde för att de var nyfikna på manipulerandet i sig. När datorer började bli överkomliga riktades intresset åt det hållet. Phreaking och hacking växte ihop. Ett exempel är hackertidningen 2600 - The Hacker Quarterly som fortfarande ges ut. Ett annat är - var - med största sannolikhet Atari 2600, eftersom folk som Nolan Bushnell (Ataris grundare) naturligtvis kände till phreaking-scenen.

Här har vi en till, som berättar om de maskiner som han och Wozniak ägnade sig åt innan de övergick till datorer:

If we hadn't had made blue boxes, there would have been no Apple.