Efter del 1 av 2014 års utfärd kommer här del 2:
Det finns gott om krigskyrkogårdar i trakten, med soldater från olika länder och minst två krig. Den här ligger i Luxemburg och är amerikansk från andra världskriget. Stuket har vi alla sett: En oändlighet av vita kors i många och långa rader, med några monumentala byggnader i fonden. En del gravar får fortfarande blommor. En grav som sticker ut på denna kyrkogård tillhör George S. Patton, Jr.
Här ser det lite annorlunda ut. Vi är fortfarande i Luxemburg och även dessa soldater föll till största delen i Ardennerna vintern 44-45, The Battle of the Bulge. Men denna tyska kyrkogård saknar det vita och rentvättade, det monumentala och stolta. Här är det bara stillhet. Och några gravar som fortfarande får blommor.
Andra världskriget började, som alla vet, 1939. Åtminstone i Europa, närmare bestämt i Polen.
På andra ställen kan man räkna annorlunda. Ryssland är överströsslat med monument över kriget 1941-1945, samma tidsperiod är den intressanta i USA, och det är nog inte så få där som åtminstone tänker sig att det var i juni 1944 som tysken började motarbetas på allvar. Sådan "självisk kronologi" må verka inskränkt men är regel, inte undantag.
I Kina kan man för övrigt räkna med ett sorts världskrig som inleddes 1931, då Japan angrep i Manchuriet.
Efter ordinarie turistmödor blev det några rundor på Eurostand, en mycket stor skjutbana precis på andra sidan franska gränsen. Här några av tygen (en Glock och en S&W 626) samt en del av resultatet på 25 meter.
Det här var något av en chock: Kalibrarna .38 Special och .357 Magnum borde skilja sig någon millimeter men gör det inte.
Det här torde få av er ha smakat eller ens sett. Luxemburgarna tillverkar en del vin men ser till att det mesta sörplas upp inom landet.
Efter Luxemburg begav vi oss till England.
På färjan Dover-Calais finns det "hjälp" för den åksjuke.
Imperial War Museum är stort och nyrenoverat, återinvigningen var för bara några veckor sedan. I atriet hänger några lätt igenkänliga tingestar. Osäker på om V1:an är äkta, säker på att V2:an är det.
Själva byggnaden är etymologiskt intressant: Bethlehem Royal Hospital kallades Bedlam som blev ett substantiv, motsvarighet till "dårhus" och använt än idag om kaos etc. Inte helt opassande för ett krigsmuseum.
Ett otippat utställningsföremål på IWM. Folk fick syn på skrotet, det ser ju inte ut som något särskilt, letade efter den beskrivande skylten och hajade till när de fann den. För det här är en bit av World Trade Center.
(0,38-0,357)*25.4 ~= 0,6 mm eller missar jag något?
SvaraRaderaNä, jag räknade tydligen fel ute på fältet. Men skillnaden mellan patronerna är inte ens en halv millimeter.
SvaraRaderaÄr det inte kulornas diameter, snarare än hylsornas, som anges? (På bilden ser det ut som att du jämför hylsorna.)
SvaraRaderaKulorna är inte lika enkla att jämföra. Men är det såpass skillnad mellan kulor och hylsor? De förra måste ju passa i de senare.
SvaraRaderaHar läst lite på wikipedia..
SvaraRaderaDet är lite olika vad man anger.
.38 Special har en .357-kula, men .38-hylsa - http://en.wikipedia.org/wiki/.38_Special
Och .357 Magnum har en .357-kula, men .38-hylsa -
http://en.wikipedia.org/wiki/.357_Magnum
D.v.s. det finns vapen som kan använda både .38- och .357- ammunition.
"Except for case length, the .38 Special is identical to that of the .38 Short Colt, .38 Long Colt, and the .357 Magnum. This allows the .38 Special round to be safely fired in revolvers chambered for the .357 Magnum"
"Men är det såpass skillnad mellan kulor och hylsor? De förra måste ju passa i de senare."
SvaraRaderaJag förmodar att innerdiametern på hylsöppningen behöver vara synnerligen väl anpassad till kulans storlek. Men i övrigt kan en hylsa vara betydligt bredare än kulan. Ta till exempel 7.62-ammunitionen som vi som är lite till åren använde till AK4 när det begav sig, större delen av hylsan är typ dubbelt så bred som kulan och det är inte det enda exemplet. Hur det är med just de två patroner du jämförde vet jag inte.
Det speciella med .38 Special är att den är efterföljare till en s.k. "heeled bullet", dvs en kula som går ut framför hylskanten och där är lika bred som hylsan. Den del av kulan som är innanför hylsan har alltid varit .357 (ungefär), och eftersom man för länge sedan övergett "heeled bullets" så är numera hela kulan .357, men kallas fortfarande .38 av historiska skäl.
SvaraRaderaJoakim: Tack. Nu förstår jag.
SvaraRadera