En lättillgänglig återgivelse

Efter att ha recenserat Nils Fabianssons Historien om västfronten - I spåren av första världskriget kommer anmälaren in på nästa titel:

Den dolda explosiva granaten som metafor för oss över till författaren Peter Olaussons 1914, som tvärtom skriver in sig i den dominerande historien om 'ett krig vars främsta egenskap var att det var meningslöst'. Boken handlar dock mindre om kriget och mer om vägen dit, särskilt upptakten efter Skotten i Sarajevo. Orsakerna och skulden till första världskriget är en av historieforskningens mest omdiskuterade frågor. Till hundraårsdagen av krigsutbrottet har flera nya böcker på temat utkommit. Olaussons bok tillför inte något nytt till forskningsdiskussionen: det är en lättillgänglig återgivelse av händelseförloppet och dess huvudpersoner såsom vi redan känner det.

Författaren lyfter visserligen upp de bakomliggande kriserna, krigen och konflikterna i stället för att okritiskt återge berättelsen om det idylliska förkrigs-Europa. Men bokens nerv är de diplomatiska turerna av nästan osannolika missbedömningar, missförstånd och misstag sommaren 1914.

Samtidigt avvisar författaren idén att kriget var ett misstag som de sömngångaraktiga stormakterna aningslöst drogs in i. Alltför många nyckelpersoner önskade krig. Laddningarna var för stora. Världskriget väntade på att bryta ut, likt en läckande giftgasgranat som till sist exploderade.

- Lina Sturfelt, Sprängkraft kvar i första världskriget, Sydsvenskan 2 juli 2014

Författare ska inte recensera recensioner (en tuff men nyttig regel som jag mycket sällan bryter mot) men ett missförstånd ska redas ut: Citatet om att första världskriget var meningslöst kommer från förordet och är en sammanfattning av omvärldens bild. Den stora frågan gällde, enkelt uttryckt, vem som ska bestämma i världen, och där "blev svaret så småningom (efter ännu ett världskrig) detta: Ingen av dem som var med 1914." (Sid 270, det avrundande kapitlet.)

"De sömngångaraktiga stormakterna" torde syfta på Christopher Clarks The Sleepwalkers, en tämligen färsk (2012) och mycket välskriven skildring av krigsutbrottet vars slutsatser delvis skiljer sig från mina.

"Tillför inte något nytt till forskningsdiskussionen", stämmer nog, "en lättillgänglig återgivelse av händelseförloppet och dess huvudpersoner", tackar! men när jag först läste "såsom vi redan känner det" blev jag lite konfunderad: vilka är "vi"? Med tanke på att Lina är filosofie doktor i historia och disputerade på en avhandling om hur första världskriget skildrades i Sverige så tolkar jag det som "vi experter på kriget" snarare än "den breda allmänheten". Vilket är exakt vad jag ville skriva: En populär och tillgänglig beskrivning av en intressant period och ett viktigt händelseförlopp.