2011-05-25

Trofim D. Lysenko



Efter att ha gått igenom viktiga föregångare som Timiriazev* och Michurin kommer jag till artikelns huvudperson:

Den som skulle göra michurinismen till biologisk statsreligion hette Trofim Denisovitj Lysenko (1898-1976). I mitten av 1920-talet hade han ”upptäckts” av landets ledande genetiker N. I. Vavilov, som blev hans mentor. Redan 1927 skrev Pravda om den 29-årige bondsonen – hans enkla ursprung var en god poäng i sammanhanget – som inte bara odlade ärter i Azerbajdzjan, utan som även lyckats gödsla fält utan att använda vare sig natur- eller konstgödsel – hur det nu gick till. Mest arbete lade Lysenko ner på så kallad vernalisering. Det är i sig ingenting mystiskt, utan innebär helt enkelt att vissa fröer behöver en period av kyla innan de börjar gro – en mekanism vars effekter vi kan se varenda vår. Vete blöttes och förvarades sedan i snö eller motsvarande temperatur över vintern.

Men i Lysenkos händer fick proceduren förunderliga egenskaper: ”härdandet”, som för övrigt kunde ärvas, gav enligt uppgift inte bara tålighet mot kyla och avsevärt större skördar, utan kunde rentav förvandla durumvete Triticum durum till vanligt brödvete T. aestivum, som inte bara är en annan art utan som rentav har ett annat antal kromosomer. Ännu ett lysenkoistiskt grepp bestod i att plantera växter mycket tätt, vilket inte innebar att de konkurrerade utan hjälpte varandra. Här finns även en politisk aspekt, då man kunde göra den marxistiska jämförelsen att individer inom en samhällsklass inte konkurrerade utan hjälpte varandra. Triumferande kungörelser i den här stilen – enkla lösningar på svåra problem – skulle kanta Lysenkos karriär, den ena mer sensationell än den andra.

Men på något sätt verkar de aldrig ha omsatts i praktiken. Allmänheten fick aldrig se några azerbajdzjanska ärtodlingar, inte heller det magiska gödslet eller de ofantliga odlingarna av frosthärdig frukt och vete djupt inne i Sibirien.


Hela artikeln om Lysenko och hans märkliga pseudovetenskap finns i tidningen Vetenskap och Historia nr 5-2011. Gå, köp, läs, begrunda och kommentera.

Bland flera tänkvärda aspekter i denna historia finns denna: lysenkoismen är en av de pseudovetenskaper som fick sin chans.

Dess flesta fränder framlever en sorts halvexistens, mer eller mindre spridda men, åtminstone nuförtiden, i ständig kamp mot vetenskap värd namnet. Vad skulle hända om en nation någonstans tog sig an astrologi, homeopati eller kreationism på allvar, sade att detta är grejen, och förbjöd dess äkta motsvarighet? Om exemplet ovan är något att gå efter så hade kanske ett sådant uppvisande i ljuset, erkännande från makthavarna och rejäl finansiering m.m., bara inneburit att dess brister blivit grundligt demonstrerade. (Eller inte alls, om resten av världshistorien är något att gå efter.)

Så kanske de som verkligen vill att alternativmedicin, elallergi och spiritistiska medier ska fortleva gör klokast i att inte gå för långt. Villoläror mår bäst i underläge.


* Den torftiga artikeln om Timiriazev på engelska Wikipedia är en påminnelse om att det kan vara värt att byta språk då och då: jämför den om Тимирязев på ryska Wikipedia.

9 kommentarer:

  1. "Bland flera tänkvärda aspekter i denna historia finns denna: lysenkoismen är en av de pseudovetenskaper som fick sin chans."

    När du skriver så tycker jag att du ger intrycket av att det är få pseudovetenskaper som fått en chans. Det är inte sant. En massa woo har togs på allvar på 1800-talet när den vetenskapliga metoden fick sitt genombrott men klarade inte vetenskaplig granskning. Begripligt nog vill man inte gärna slösa resurser på saker som sannolikt inte leder till resultat, men det händer ändå rätt ofta att woo får chansen att klara vetenskaplig prövning -med känt resultat.

    Sensemaker

    SvaraRadera
  2. Naturligtvis var all ”fantastiska resultat”, rena inbillningar och/eller lögner. För mej är lysenkoismen ett paradexempel, på tillämpad skenvetenskap. En gång såg jag på teve att Trofim visat, att man skulle kunna dela sättpotatis. Jag kunde då inte låta bli, att se skeptiskt på saken. Någon som har provat, och varit öppen för möjligheten, att det inte skulle fungera?

    Namnet Denisovitj är förövrigt en patronym, som kan översättas med ”Dennisson”. Du verkar behandla namnet, som om det var ett andra förnamn. Vilket det alltså inte var.

    SvaraRadera
  3. Sensemaker: Förvisso, men sällan så här tillspetsat, med så klart grönt ljus så högt upp, i modern tid?

    Lena: Det går utmärkt att dela sättpotatis.

    SvaraRadera
  4. Plantera växter tätt ihop, och tro att dom ska hjälpa varandra? Det är som tvinga folk äta från samma tallrik, som inte rymmer nog med mat åt alla. Då inbillar man sej dessutom, att dom ”automagiskt” ska hjälpa varandra, att få i sej maten. Jo, jag tycker ordet ”automagiskt” passar bra. Det tycks nämligen vara en kommunistisk version, av det vanliga magiska tänkandet. Varför skulle Trofim annars ha inbillat sej (ljugit om?), att han ”förvandlat” durumvete till brödvete? För mej är det ganska uppenbart, att han inte visste vad han talade om.

    SvaraRadera
  5. Men med epigenetikens framväxt så är det kanske dags att återupprätta Lysenko?

    SvaraRadera
  6. Epigenetiken är ett högst intressant område som studerats intensivt de senaste åren. Där finner man, mycket förenklat, på just den idé som delvis orättvist förknippas med Lamarck, att organismers egenskaper formas av miljön. Men där är den mycket mer begränsad och specialiserad än någonting Michurin eller Lysenko studerade.

    Jag nämner epigenetiken särskilt, om än helt kort och inom parentes: "intressanta men mycket begränsade undantag" från den ordinarie genetiken.

    SvaraRadera
  7. "Sensemaker: Förvisso, men sällan så här tillspetsat, med så klart grönt ljus så högt upp, i modern tid?"

    Nej inte så vanligt i modern tid. Fram till vetenskapliga revolutionen var det dock rätt vanligt. Fast även i modern tid finns woo som fått flagrant officiell statssanktion. Apartheid, islam, kommunism och numerologi (det sista i Burma/Myanmar) är vad jag kommer på på rak arm.

    Sensemaker

    SvaraRadera
  8. Apartheid och kommunism är ideologier, inte skenvetenskaper. Att kommunister sedan gärna inbillat sej, att deras uppfattningar är vetenskapliga, det är en annan sak. Islam är en religion, så den hör överhuvudtaget inte hemma i här. Jag antar att du tänker på islamism, som kan betraktas som en ideologi.

    Å andra sidan innehöll apartheidsystemet, ett intressant fall, av statsunderstödd skenvetenskap. Apartheidregimen stödde officiellt kreationism. (Exakt viken sort vet jag inte.) Däremot tror jag inte den förbjöd forskning, som hade med evolutionsteorin att göra. Någon som råkar veta?

    SvaraRadera
  9. Marxismen framhölls som politisk vetenskap. Det var liksom en av poängerna, att det inte var lösryckt tyckande utan hårda fakta. Därmed kvalificerar sig kommunismen som pseudovetenskap.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.