- Gunnar Hökmark: Tjörnbron och Tsunamin (3 december 2005) [arkiverad]Till slut kom en bil där föraren kände att något var fel, klev av och gick fram till den klyfta som bron hade öppnat, såg att bron hade brustit, gick tillbaka till bilen och körde vidare rakt ut i förgängligheten.
Psykologer förklarade det med att han inte kunde eller han ta till sig en omstörtande förändring på en väg till arbetet som han hade kört fram och tillbaka varje dag under flera år. Det var för stort.
Denna episod har jag aldrig läst om förut, vilket nog har att göra med att den inte inträffat. Vad som hände var att en bil stannade till en bit ifrån kanten – det var en dimmig januarinatt, och vägens kurvor gjorde att man inte såg det stora gapet förrän det var alldeles för sent – för att sedan köra vidare och ut. Att denna förare gick ut och fram till stupet är en saga, förmodligen en sammanblandning med lastbilschauffören Jan Rosenberg, som stannade en tio meter framför brokanten och kunde konstatera vad som hänt. Det föll honom inte in att fortsätta köra.
Detta är sannerligen inte någon spridd faktoid, Hökmarks blogg är det enda belägg jag hittat. (Det vore dock synnerligen intressant att höra med de psykologer som hänvisas till.) Men med viss erfarenhet i ämnet så är jag säker på att det är bättre att stämma i bäcken än i ån; man vet aldrig när sägnen kan börja att vandra på allvar, och när folk väl tagit till sig den osanna versionen så kan det vara hopplöst att få dem att inse detta, och att en något annorlunda – och, om man så vill, tråkigare och mindre lärorik - version är den korrekta.
Nu är detta ingen politisk blogg, men Hökmarks slutkläm är alldeles för tacksam för att inte utnyttja; här ett smakprov:
… Ingen krisorganisation i världen kan kompensera för ledare som inte märker när de har att göra med en kris och som inte anser att den är deras sak att avbryta ledighet, semester eller myspys för att ta sitt ansvar.
Denne hendelsen skjedde da jeg var 5 år gammel. Min far fortalte meg om denne hendelsen og jeg ble veldig opptatt av den. Det endte med at min far tok meg med til Sverige for å vise meg stedet der det hadde skjedd noen år etterpå.
SvaraRaderaFra den gangen husker jeg at pappa fortalte den historien som Høkmark her refererer til. Han fortalte at det var en bil som hadde sett nødrakettene fra båten og som stoppet for å se hva som foregikk. Deretter satte bilføreren seg inn i bilen igjen og kjørte ut over kanten. Min fars histore inneholdt ikke noe om at denne personen hadde gått til kanten og faktisk sett at broen var borte. Men siden flere har hørt denne historien kan det vel være at den er sann?
Månne dubbeltydigheten "stoppet for å se hva som foregikk" har med faktoiden att göra. Vad som faktiskt hände var, som sagt, att en bil stannade och sedan fortsatte. Att föraren skulle ha "stannat och sett efter vad som pågick" kan även tolkas som hos Hökmark och din far, men sant är det inte.
SvaraRaderaVid tillfället var jag 8 år och bodde på Tjörn, så jag har läst och hört berättelserna från början.
"Men siden flere har hørt denne historien kan det vel være at den er sann?" - nej, det är kanske min främsta poäng. :-) Ta en titt på www.faktoider.nu, min huvudsida, så förstår du nog vad jag menar.
Intressant med belägget, förresten! Även att den skiljer sig en smula från Hökmarks.
Når det gjelder min fars kunnskap om hendelsen var jo det basert på det han leste i norske aviser og så på norsk tv på den tiden. Ut ifra det bildet han hadde dannet seg der fortalte han historien til meg som om føreren stoppet bilen for å se hva som foregikk. Om det virkelig var nødrakettene eller en følelse av at noe var galt som hadde fått han til å stoppe er det vel kanskje ingen som vet. Men det er vel kanskje det som er mest sannsynlig. Har du noen annen forklaring på hvorfor denne bilen skulle stoppe rett før broen da?
SvaraRaderaAt sjåføren faktisk gikk til stupet og så at broen var borte slik Høkmark skriver høres jo veldig utrolig ut. Har du forsøkt å kontakte Høkmark for å høre hvor han har sin versjon av historien ifra?
Veldig interessant at du bodde på Tjørn på den tiden da. Jeg kan se for meg at den hendelsen berørte samfunnet på øya enormt. Plutselig var man uten bro i nesten 2 år og det var nok mange som kjente de uheldige som ble rammet av tragedien.
Jeg har sett litt på nettsiden din og det er utrolig mye bra og interessant der! Bra jobbet!
Som sagt: det vi vet är att en bil stannade och sedan fortsatte ut över kanten, liksom att en lastbilschaufför stannade, gick till kanten, och sedan *inte* körde vidare.
SvaraRaderaDet förefaller mig klart, att dessa två händelser blandats samman. Varför bilen som stannade fortsatte kan ingen levande svara på, eller detaljer därom.
Om inte annat så har jag svårt att tänka mig ett vittne återge Hökmarks version. Var stod han, denna mörka och dimmiga januarinatt?
Händelsen är avgjort den viktigaste i öns historia sedan bron tillkom - vilket visserligen inte var mer än 20 år tidigare. Jag var lite för liten då för att inse hur mycket som berördes. Men jag åkte den där färjan många gånger, och såg den nuvarande bron växa fram.
Ett lästips är Lax-max, där jag fått indikationer på att det kan finnas norska belägg (som i Lardal, eller någonstans i Telemark).
Själv vägrar jag att tro, på den ursprungliga historien. En person som har så dålig verklighetskontakt, klarar inte av att köra bil!
SvaraRaderaEnligt en mängd olika intervjuer med olika inblandade personer försökte besättningen på Star Clipper visst ta sig i land för att hindra någon att köra ut över kanten. De ska tydligen ha försökt med hjälp av fartygets livbåt, men eftersom det var så pass strömt och så pass mycket is i vattnet lyckades de aldrig komma in till land utan gav upp efter någon timme.
SvaraRaderaUrsäkta för kommentar på urgammalt inlägg, men det här var intressant.
SvaraRaderaPrecis som anonym ovan hörde jag historien av min far: en bilist ska ha stannat, klivit ur och tittat lite - men (underförstått pga dimman) INTE märkt nåt oroväckande, och så satt sig igen och kört vidare, över stupet. Det låter ju lite rimligare än Hökmarks version som jag aldrig hört förr, men jag blev nyfiken och googlade lite, och hittade faktiskt källan:
Jon Bendik var telegrafist ombord på ”Star Clipper” och berättade strax efter katastrofen i Expressen om maktlösheten.
– Vi sköt nödraketerna och en bil stannade långt däruppe. En person gick ut, han tittade ner på oss. Sen gick han tillbaka till bilen och lade in en växel och körde över kanten. Vi grät.
https://www.expressen.se/nyheter/atta-bilister-korde-over-kanten-och-dog/
(Där nämns också att isflaken stoppade livbåten.)
Nån annan får gärna gräva i tidningsarkiven och kolla om han blev felciterad, själv blandade ihop de två lastbilarna, eller om berättelsen ändrats genom åren. Men nu vet vi i alla fall var den kommer ifrån.
(Hökmarks blogg är förresten borta, men det länkade inlägget finns på Wayback Machine.)
Tackar! För Expressen och arkiveringstipset; båda är åtgärdade.
SvaraRaderaJag har fortfarande svårt att tro på episoden som den beskrivs, där besättningen säger sig se en person luta sig ut över kanten 30 meter ovanför dem, i mörker – om det var dimma i just det ögonblicket är svårt att säga.