Svensk Mumin

Varje gång man nämner det blir några svenskar förvånade: Svenska är ett officiellt språk i Finland. Och även den som känner till det kan haja till inför vissa sakernas tillstånd. Som att Muminböckerna skrevs på svenska. Varje Muminbok på finska är en översättning. Vilket inte hindrar att Mumin är 100 % finsk; rubrikens ”svensk” syftar på språket och inget annat.

Småtrollen och den stora översvämningen (1945) är den första Muminboken. Karaktärer, miljö och stil är såpass annorlunda jämfört med de övriga att den ofta får komma med vid sidan om. Bara en sån sak som att den inte översattes till finska förrän 1991.

Tyska finnkampen

Det blir inte endast finnar med på tävlingsbanormna i Helsingfors' olympiska stadion, när svenskarna ställer upp i landskampen den 7–8 september. Tyskland har accepterat finnarnas inbjudan att vara med dessa två tävlingsdagar och samtidigt utkämpa en landskamp med Finland. Någon landskamp mellan Tyskland och Sverige blir det däremot inte.

- SvD 27 augusti 1940

Jomen: Finnkampen, eller Svenskkampen som den kallas i östra rikshalvan, har en enda gång involverat tre länder.

Varför bjöds Tyskland in? Ville finnarna få användning för de investeringar man gjort inför Olympiska vinterspelen 1940, som skulle ägt rum i Helsingfors? Var det storpolitik inbegripen, där man försökte ragga kompisar mot Stalin? (Liknande trevare hade gjorts efter det förra storkriget.)

Via sociala medier, som ju ibland fungerar bra, kom raskt svar från Björn Lundberg, författare av Fronlöparen: Gunder Hägg, hans uppgång och fall (Historiska Media 2020):

Intresset kom ursprungligen från finskt håll (landskampen ägde rum i Helsingfors). Sverige vacklade lite kring idrottsutbyte med Tyskland i början av kriget men linjen från 1940 blev i princip att det var fritt fram.

Fanns en viss folklig opinion mot, medan förbundsledningen var relativt tyskvänlig. Därför upplägget med olika poängräkning (i praktiken räknade dock även svenskarna poäng på trenationsvis).

Till saken kan nämnas att Finnkampen inte var samma institution vid denna tid. Det var en av många landskamper i friidrott och hade inte samma heliga aura. Den hade också legat nere större delen av 1930-talet. Alltså inte ett lika stort steg att bjuda in ett land till.

- Björn Lundberg, @bjrrn1 på Twitter – som avslutar med att tipsa om Per Olof Holmängs avhandling Idrott och utrikespolitik: den svenska idrottsrörelsens internationella förbindelser 1919–1945 (1988), såsom den "mig veterligen mest ambitiösa kartläggningen av Sveriges idrottsutbyte med Nazityskland"

Den sista poängen känns som den viktigaste, på så sätt att den ger perspektiv åt alltihop: Det går inte att jämföra spelens politiska värde då och nu. (Inte för att diktaturer alltid portats i idrottsliga sammanhang …) Kanske man får en antydan till spelens relativa behändighet när man ser att tyskarnas medverkan kungjordes mindre än två veckor innan det hela ägde rum.

Jag får ofta frågan om hur jag hittar saker och ting. Ett svar är att jag ideligen snubblar på dem. Som när jag slog upp Wikipedia: Finnkampen för att se vad Finnkampen heter på finska – den heter Ruotsi-ottelu, "Sverigekampen" – och en långt intressantare detalj dök upp i ögonvrån.

Hesa eller Stadi?

Steve Buscemis överårige rollfigur Lenny Wosniak i 30 Rock, "The Tuxedo Begins" (s6ep8)

Alla vet väl vad republikens huvudstad heter på landets nationalspråk: Helsingfors på svenska, Helsinki på finska. Men vad kallas den på finsk slang?

På slang talar man om Stadi, vilket kommer från det svenska ordet stad. Speciellt utanför Helsingfors kallas staden för Hesa.

- Wikipedia: Helsingfors

Det där snuddar bara vid den komplicerade verkligheten. För om det kan vara nog så besvärligt att lära sig ett nytt språk*, och än värre att få ens rudimentär koll på de viktigaste dialekterna, så är det nästintill hopplöst att hantera den mångdimensionella, subtila och ständigt skiftande värld som är slang.

Här är en fin studie av fenomenet Hesi/Stadi, där man undersökt hur en rad olika språkbrukare i olika åldrar, med olika ursprung och över huvud taget olika sammanhang, använt begrepp som normens Helsinki, slangens Hesa eller Stadi. Flera möjliga skiftningar i olika kontexter identifierades som potentiellt intressanta. Till slut mynnade utläggningen ut i en mycket sammanfattad sammanfattning:

Man skulle kunna sammanfatta med att den som verkligen identifierar sig som Helsingfors-bo säger Stadi. Den som är stolt icke-helsingforsbo säger Hesa.

Kärjistäen voisi sanoa, että se, joka identifioituu paljasjalkaiseksi ja ”juurevaksi” helsinkiläiseksi, sanoo puhuvansa Stadista. Se taas, joka on ylpeä juuristaan muualla ja kokee itsensä ainakin jossain määrin ei-helsinkiläiseksi, sanoo puhuvansa Hesasta.

- Terhi Ainiala och Hanna Lappalainen: Helsinki, Hesa vai Stadi: miten Helsingistä puhutaan? Kielikello 2/2010

För att så komma till denna bloggposts clou kan Stadi, föga förvånande, ha en mer eller mindre överlägsen nyans, när den fine huvudstadsbon tilltalar lantisen; liksom Hesa kan ha en minst lika nedsättande nyans, kanske inte i nivå med men avgjort i riktning åt beteckningar som Fjollträsk. För att försöka sammanfatta mångdimensionella, subtila och ständigt skiftande tolkningar.


* Inte för att jag kan ett skvatt finska. Finskt material har jag tagit del av i maskinöversatt skick varför jag är ännu tacksammare än vanligt för korrigeringar.

Ädelrenar och kameltranor

När Sverige skulle reformeras var ju Finland Sverige. Så utöver allt annat fick österlandet förses med den heliga skrift på dess folkspråk. Översättningen utfördes av en Mikael Agricola, "bond-Mickel". Han gav ut de första tryckta finska böckerna överhuvud taget. Det är språkhistoriskt intressant av flera anledningar. Eftersom hans idéer om hur finska språket skulle skrivas därmed fick ett genomslag som ingen annan kunde tävla med. Folk som detaljgranskat hans texter har funderat på var han kan ha lärt sig språket (han kom från svenskbygd). I Se Wsi Testamenti, Nya Testamentet på finska, är Åbo-dialekten tydlig vilket han också redogör för i det ena förordet (det andra går in på teologin).

Agricola förklarar också hur han fått konstruera en rad ord för företeelser som inte haft några vedertagna beteckningar på finska. Två exempel är särskilt spridda.

lejon: jalopeura, "ädelren"; ett intressant förslag på hur Agricola tänkte här är om stjärnbilden Lejonet kanske kallades Renen i Finland.

struts: kamelikurki, "kameltrana"; tydligen var direktlånet kamel etablerat.

Redan i 1642 års bibelöversättning hade ädelrenen ersatts med leijona, lånat via svenskan. Idag används båda orden, även om leijonet är klart vanligare.


Wikipedia (eng.): Se Wsi Testamenti
Nanna Stenberg-Gustafsson och Sixten Björkstrand: Mikael Agricola skrev ner det finska språket, Vetamix, Svenska Yle 6 april 2016

Bastuförbudet 1725

Visste du att det är olagligt att basta? Sverige förbjöd bastubad 1725 eftersom det var syndigt. Lagen är inte borttagen ännu så det är fortfarande förbjudet.

- Bastuakademien

1725 förbjöds bastubadandet i Sverige p.g.a. att det förekom så mycket annat än bad i dessa bastur. Detta förbud har officiellt aldrig upphävts, men har nu fallit i glömska och naturligtvis så bryr sig ingen om det idag.

- Bastufirman Exacta: Bastuns historia

Rasmus Wiman tipsade om en potentiell dubbel-faktoid. Sådana är ganska vanliga, eftersom de är så tacksamma att återge: Först ett påstående som i sig är mer eller mindre uppseväckande, minnesvärt och värt att föra vidare, men vars effekt förstärks av påstående nr 2.

Stämmer de?

Lösa slagningar har ännu inte lett mig till någon lagtext för 1725 års badstugeplakat. Inte ens i databasen www.riksdagen.se: Dokument &a lagar där man utan vidare hittar ting som Byggningabalk 1736:0123 "Huru svin må i ollonskog släppas" m.m.

Men lagen är nog så omskriven, även i pålitliga källor. Och det framgår tydligt att det som förbjöds inte var bastubadande i sig utan offentliga badstugor som inrättningar. Anledningen var heller inte prydhet eller religiös nit (det hade varit mer aktuellt under tidigare sekler) utan något mycket mer konkret.

Baden var i regel gemensamma för båda könen, en omständighet som så småningom gav dem dåligt rykte, speciellt på kontinenten där de med tiden kom att anses som smitthärdar för senmedeltidens allt vanligare könssjukdomar. Följden blev att inrättningarna tvingades stänga. I Sverige var läget inte lika allvarligt, men 1725 förbjöds badstugor även här.

- Lena Kättström-Höök: Hela kroppen badades en gång om året, Populär Historia 8 november 2017

I vilken grad badstugorna verkligen var bordeller är en annan fråga. (Man kan tänka sig att när det gäller just bordeller så räcker det att ett påstående är tillräckligt spritt för att det ska bli sant.) Men Sverige var inte ensamt eller ens först med förbudet. Eller var det nu gällde; kanske det var förbehållet städerna, kanske bara Stockholm? Ett sådant förbud i svenska Finland förefaller orimligt. Och det är inte svårt att hitta belägg för offentliga badstugor från bara något senare tidevarv.

Härmed tillkänna gifwes de Hederwärda Carlscrona Stads Invånare! at om någon skulle åstunda Badstuga, det måtte skie innan Påsk, emedan gården är försåld, och således sedan här i staden ej någon Badstugo mera hålles.

- Carlscrona Wekoblad den 1 mars 1766

Är Finland Skandinavien?

Det "egentliga" Skandinavien utgörs av Skandinaviska halvön med Norge och Sverige, samt Danmark. Finland ingår inte i den definitionen. Fast ibland gör det det ändå, av historiska och kulturella skäl.

Skandinavien, dels samlingsnamn på länderna Sverige, Norge och Danmark, ibland också Finland, dels benämning på Skandinaviska halvön.

- Nationalencyklopedin

Numera [sedan Skåne blivit ett eget namn, se nedan] betecknar Skandinavien de tre rikena Sverige, Norge och Danmark ...

- Nordisk Familjebok (1917)

Begreppet Norden är möjligen enklare då det inkluderar alla länder och kolonier som man väl (?) tänker sig, och några till: Sverige, Norge, Danmark, Finland, Åland, Island, Grönland, Svalbard och Färöarna.

WP (sv.): Skandinavien
WP (eng.): Scandinavia

Bonus: Som många geografiska termer har Skandinavien en gammal historia med intressanta och oväntade förgreningar. Som att ordet är nära släkt med Skåne. Om det verkligen avsåg en Skåne-ö till att börja med hade varit riktigt häftigt men verkar högst osannolikt, lutar jag åt efter att ha dubbelkollat Östersjöns utvecklingshistoria.

1765 [första belägg i engelskan], from Late Latin Scandinavia, Skandinovia, a mistake for Scadinavia, from a Germanic source (compare Old English Scedenig, Old Norse Skaney "south end of Sweden"), from Proto-Germanic *skadinaujo "Scadia island," first element of uncertain origin, second element from *aujo "thing on the water," from PIE root *akwa- "water" (see aqua-). It might truly have been an island when the word was formed; the coastlines of the Baltic Sea has changed dramatically since the end of the Ice Ages.

- Online Etymology Dictionary: Scandinavia

Spåralogi

Den här vagnen var långt före Mustelins tid. Men visst är den fin. Bild från Helsinki 200: Omnibus Aktiebolaget bildas

Hittills har astrologin inte gett några vidare resultat. Åtminstone inte jämfört med den s.k. verkligheten.

Kan det här bero på att planeterna är så förfärligt långt borta – och de riktiga stjärnorna, som djurkretsens tecken syftar på, ännu mer svindlande avlägsna? Kanske borde man byta ut himlakropparna mot mera jordnära ting?

Vi som bor i republikens huvudstad [Helsingfors] har ju runt omkring oss ett system av kroppar, som likt planeterna rör sig i ett rytmiskt mönster i bestämda banor: spårvagnarna.

Jag föreslår därför att vi byter ut astrologin mot en modernare spådomskonst: spåralogin!

För att kunna ställa ditt spåraskop måste jag veta precis var i Helsingfors du är född. Och eftersom spårvagnarna rör sig snabbt vill jag gärna veta din födelsetid på några sekunder när. Så matar jag in dina födelsedata och spårvagnarnas tidtabeller, låter datorn rita ut din personliga spårakarta och börjar tolka ditt levnadsöde.

Låt mig se: där finns en tians spårvagn i riktningen mot Stadiontornet – du har en tia i Stadions tecken, som vi spåraloger säjer, och alltså uppenbara idrottsliga talanger. Men hur är det med ekonomin? Jag tittar på Finlands Banks tecken – ser man på, en etta, verkligen prima – du kommer att förtjäna stora pengar, kanske på idrotten?

Universitetets tecken ser inte så bra ut – en fyra är just på väg in framför huvudbyggnaden – du har nog tyvärr inga anlag för bokliga studier. Nå men politiken då? Det formligen kryllar av spårvagnar i Riksdagens tecken – och de flesta av dem är gröna. Du kommer tydligen att vara mycket aktiv i politiken och antagligen kommer du in i riksdagen som representant för de gröna!

För att imponera på dig utsmyckar jag spåraskopet med vackra fraser om de hemlighetsfulla krafter som utgår från olika spårvagnar. Men om du ändå inte blir övertygad, så har jag i bakfickan många olika bortförklaringar som jag har lärt mig av astrologerna. Den bästa lyder så här: Spårvagnarna bestämmer inte ditt öde – de talar bara om dina förutsättningar och så beror det på dig själv om du vill förverkliga dem och leva i harmoni med kosmos...

- Nils Mustelin, Astrologi och Spåralogi

Hittills har inte "spåralogin" slagit igenom. Men så var den heller inte lanserad på allvar, åtminstone inte den sortens allvar. Nils Mustelin (1931-2004) var en av Finlands mest aktiva skeptiker och bland annat grundare av föreningen Skepsis, om vilken jag inte vet mycket mer än att jag borde ha bättre koll på Finlands motsvarighet till VoF.

Utöver stycket om spåralogin så hittas på samma sida ytterligare tre skeptiska pärlor: Den alternative bilmekanikern, Inte en endaste molekyl samt Jordbruk under stjärnorna. Den i villoläror någorlunda bevandrade torde enkelt kunna räkna ut vad de handlar om. Gå och läs! Ty de äro glimrande.

Lördagsfråga 268: Finska nobelpris

1. Marti Ahtisaari, f.d. president m.m. Nobels fredspris 2008 för medling lite varstans.
2. Falkögda anar kanske förkortningen AIV. Kannan användes för att hälla AIV-syra, en blandning av saltsyra och svavelsyra, på foder för att få ensilage. AIV står för Artturi Ilmari Virtanen som belönades för denna metod med 1945 års kemipris.
3. Ett öga fick här representera den annars svårillustrerade Ragnar Granit, som nämligen fick 1967 års medicinpris för upptäckter om synens kemi.
4. Någon jag inte minns vem det är drar lekfullt i Frans Eemil Sillanpääs skägg. När han fick sitt litteraturpris 1939 hade vinterkriget pågått någon vecka, och utdelningen uppfattades (och uppfattas) som ett politiskt finger mot Sovjet. Då glömmer man att akademien hade bestämt sig för Sillanpää flera månader tidigare.

Dessa är inte bara nobelpristagare från Finland, utan samtliga nobelpristagare från Finland. (Sverige har 31. Som det kan bli.) Det insåg Ole Bull på jag vet inte hur snabbt.

Svenska Finland

Som rikssvensk är det lätt att glömma bort - eller kanske snarare svårt att komma ihåg - hur mycket svenskt det finns i Finland. Inte bara detta, att landet var en naturlig och integrerad del av Sverige under många sekler, fram till det krig som förresten bröt ut för snart prick 200 år sedan, utan hur stor del av livet där som s.a.s. levs på svenska.

Svenska var modersmålet för såväl marskalk Mannerheim och Tove Jansson som Mark Levengood (den sistnämnde berättade om när han kom till Sverige och fick läsa en kurs i svenska för invandrare, trots att det var det enda språk han verkligen kunde). Tidningen Hufvudstadsbladet är en närmast surrealistisk upplevelse, med artiklar om kändisar, städer och hela kommuner jag aldrig hört talas om, annonser med priser i euro, och så vidare, allt på bästa svenska.

Wikipedia: Finska kriget
Hufvudstadsbladet