Proki

I lumpen fick man ju lära sig en del. Som nya begrepp för nya företeelser. Liksom en del nya begrepp för kända företeelser, som att ”kamouflage” i försvarsmakten kallas ”maskering”.

En glosa som dök upp fastnade på ett eget sätt. På den tiden fanns fortfarande overheadprojektorer. Eller om man kallade dem overheadapparater, eller någon annan variant på ”overhead”, som ju alla människor gjorde som alls pratade om dem. Med ett (1) undantag – inom det militära kallades de … Proki. Lär ha kunnat stavas prokie; för egen del har jag bara hört ordet.

Jag har aldrig stött på det förr eller senare. Inte för att det lär återuppväckas vid det här laget … Men det blev intressantare när jag varken hittade det i SAOL eller SAOB – p-orden togs upp under 1950-talet – eller ens i KB:s tidningslägg.

Vad är det för ord? Varifrån kom det?

Hittills har jag inte hittat något jättespännande (vilket inte heller var att vänta) men åtminstone något intressantare än ännu en anglicism:

Seltenere Bezeichnungen sind Tageslichtprojektor, Tageslichtschreiber, Schreibprojektor und Arbeitsprojektor. In der ehemaligen DDR war und ist der Markenname Polylux auch als Gattungsbegriff gängig, in der Schweiz auch Hellraumprojektor oder Prokischreiber. Dieser Begriff war auch in der Bundeswehr üblich.

- Wikipedia (ty.): Overheadprojektor

Alltså Schweiz, i allmänhet som jag tolkar det, liksom i (väst?)tyska försvaret.

Blick in den Tagungsraum der Aula Schönau in Steffisburg, ausgerüstet für Simultanübersetzung, Prokischreiber, Film- und Dia-Forführungen.

- Zivilschutz-Bilderbogen 1975

Från en övning i schweiziska Steffisburg/Thun, där en ledningsplats utrustas med bland annat overheadprojektor, Prokischeriber. En civil övning, men civilförsvaret kan ju ha och har haft militära inslag lite varstans.

Jag antar att begreppet ”proki[e]” kom från ena eller andra tyskan till svenska försvarsmakten. Hur och när – ingen aning. Apparaterna verkar ha brett ut sig i Sverige under 1950-talet. Enligt SO är ”overhead” i sammanhanget ”belagt sedan 1960-talet”, vilket stärks av ett fynd från 1961 i KB:s lägg. På kontinenten användes tekniken tidigare. Om man ska välja mellan just de två nämnda källorna vid den tiden så låg väl Schweiz närmare till hands än tyska krigsmakten, som kanal för import av nya begrepp eller åtminstone av ny teknik, om nu prylarna och beteckningarna gick hand i hand.

Hur det än kom hit så lyckades begreppet att åtminstone inom en del av samhället hålla stånd mot engelskan. Det gjorde det lite drygt 30 år senare, och förmodligen sin tid ut. Men i ordlistorna hamnar det kanske aldrig.