Procent och enheter

Om banken höjer räntan från fyra till fem procent, så har de höjt räntan med en procentenhet men också med 25 procent. En avsevärd skillnad.

- Lars-Gunnar Andersson, "Språkfrågor och matematik", GP 22 oktober 2022

Många verkar ha tillräckligt med problem redan när det gäller att räkna med procent. Att då komma dragandes med procentenheter kan få dem att exempelvis sluta läsa en sån här text.

Åtminstone i media så är nog förväxlingar med procent och procentenheter vanligast i opinionsmätningar. Om ett parti får 20 % i en undersökning och 22 % i nästa, så känns det naturligt att säga att de ökat 2 %. Ingen lär heller missförstå den utsagan, annat än med flit. (Och i politiska sammanhang verkar det finnas många som sätter en ära i att missförstå så mycket som möjligt med flit.) Om man, helt korrekt, skulle säga att partiet ökat med 10 % så skulle desto fler missförstå, på riktigt.

För den som känner till skillnaden mellan procent och procentenheter – att ökningen är på 10 procent och 2 procentenheter, samtidigt – inställer sig nästa fråga: Hur noga ska man vara med vad man säger?

Vad gäller procent–procentenhet är det rimligt att ställa olika krav på fackspråk och allmänspråk. I det förra fallet ska orden hållas isär. I vardagsspråket kan det kanske till och med uppfattas som tillgjort att säga procentenheter i stället för procent när låneräntan kommer på tal. Men på den här punkten har vi säkert olika uppfattningar.

Här kan man fundera på när man använder fackspråk respektive allmänspråk, när man är offentlig respektive privat; det är ibland självklart, ibland inte alls. Men det finns ju språkpoliser som alltid är i tjänst, och som inte kan förstå varför man någonsin skulle låta något fel passera, oavsett storlek, sort eller situation. Det är den skaran som inkluderas i textens "vi".