Världens starkaste björn (jämt)

Julalbum 1953 och 1954

En serie, skapad och tecknad av Rune Andréasson, med världens starkaste björn i huvudrollen. Hans kompisar är en kanin och en sköldpadda. Vad heter den?

Bamse såg dagens ljus 1966 – faktiskt allra först som film på tv, en tid innan den första serien publicerades. Men innan dess hade Rune skapat flera björnar, som Brum, den animerade Nalle … Och framför allt Teddy, världens starkaste björn. Och Teddys bästa kompisar, Lasse Skutt och Hasse Skalman.

Ur Tuff och Tuss (Sveriges första barnserietidning) nr 1, 1953

Den som skiljer sig mest från sin motsvarighet i Bamse, till utseende och inte minst karaktär, är Lasse Skutt. Han är dels mer påklädd (men jag blir inte riktigt klok på vad han har på benen/fötterna), dels betydligt karskare än den Lille Skutt vars främsta uppgift ibland verkar vara att agera nervknippe.

Den vars versioner verkar skilja sig minst är Hasse Skalman. Ibland kallas han enbart "Skalman" redan i Teddy.

Teddy med Hasse och Lasse, samt en tidig Brummelisa?

Teddy själv har, likt Bamse, och många andra huvudpersoner i serier förresten, relativt lite personlighet. Jag får ett vagt intryck av någon som är lite naivare än Bamse.

En skillnad som gäller hela serien är att Teddy är betydligt mindre socialt medveten, eller hur man vill formulera det, än Bamse. Även om den senare inte är så politisk som många verkar ha för sig – det är mer tendenser, ffa hos ständige skurken Krösus Sork, än direkta uttalanden – så lär allt sådant ha lyst med sin frånvaro i den förra.

Och så var det det där med "världens starkaste björn" …

I Bamse poängteras ibland att han ju bara är världens starkaste björn med dunderhonung innanför västen. Utan den dopingen är han inte starkare än vilken björn som helst. Teddy var däremot alltid världens starkaste björn. Här inses lätt hur Rune ställde till det för sig själv. En berättelse är ju inte spännande om utgången är given. För att hålla spänningen uppe måste problemen antingen vara sådana att kroppsstyrka är irrelevant (och då blir lätt hela Teddy irrelevant), eller så får Teddy neutraliseras för en stund. I en annan serie löstes problemet med kryptonit; i Teddy blev standardlösningen att huvudpersonen somnade när det började bli spännande. Som Skalmans mat- och sovklocka (som verkar visa på "sov" långt oftare än "mat"), men inte som etablerat narrativt redskap utan improviserat för varje tillfälle.

Det där höll ju inte i längden. Så Rune skapade en Teddy 2.0: En björn som var världens starkaste givet att en vital del fanns tillgänglig. Så istället för en sovande Teddy fick vi en Bamse vars spenat (för att relatera till ännu en annan serie) heter dunderhonung. Den saknas alltid när den behövs som mest, ett ständigt återkommande problem som haft många olika skepnader genom åren och lösts på oräkneliga sätt. Som narrativ konstruktion måste den sägas vara mer givande än föregångaren.