Detta specialnummer av tidskriften Det nya Polen (25 augusti 1951) är den enda publikation jag införskaffat enbart på grund av dess exlibris
Adlibris känner väl alla till, den stora boklådan (bokladan?) med skakiga leveranstider. Men vad är exlibris?
Exlibris, lat., b o k e g a r m ä r k e, en först i Frankrike använd benämning på märken, hvilka bibliofiler och andra bokegare pläga anbringa antingen inpressade på en boks pärmar eller tryckta på särskilda blad, afsedda att infästas å frampärmens insida.
- Nordisk Familjebok (1907): exlibris
Ex libris betyder "ur biblioteket". Äldre "inpressade" exlibris kan jag inte minnas mig ha sett. De små eller medelstora lapparna är desto vanligare, och kan då och då träffas på i antikvariska böcker. Ofta står det "Ex libris N. N." på dem, andra gånger tyckte man att "ex libris" var överflödig information. De absolut vanligaste anger vem som äger boken; andra exlibris kan ange vem som skänkt en bok till någon.
- Ur Nordisk FamiljebokFamiljeboken skriver om ett intresse för exlibris som inträdde emot slutet av 1800-talet, och "hvilket alltsedan fortgått i ständig stegring". De listar ett antal föreningar och rentav tidskrifter för intresserade. Det hölls utställningar och gavs ut böcker med samlingar eller tips på hur ett gott exlibris kan se ut etc. Såväl bibliofiler som andra (säger någorlunda besuttna; den breda allmänheten har aldrig kommit på fråga) kunde skaffa bokegarmärken, som kunde vara riktigt snofsigt utformade. Det fanns exlibris med bilder, vapensköldar (för de som hade sådana), valspråk, ägarens porträtt … Jag känner inte till ev samlarvärden. Åtminstone tidvis har folk samlat på dem och gett rätt goda priser för särskilt märkvärdiga exemplar – eller åtminstone exemplar från särskilt märkvärdiga ägare.
När började man sluta med exlibris? Frågan gick till Svenska Exlibrisföreningen (som fortfarande finns och har såväl hemsida som Facebook-grupp) som menade att tillbakagången började på 1960-talet. Å andra sidan så är det idag ingen som har exlibris bara för sakens skull, vilket ofta vara fallet för hundra år sedan; den bokägare som 2022 ståtar med ett eget exlibris är uppenbarligen en engagerad bibliofil. Hm, tänk om man skulle ta och skaffa sig ett …
Jag har någonstans en 'inpressare' som jag fick runt 1990 så jag inbillar mig att de finns kvar fortfarande.
SvaraRaderaMVH
Hans
Plockade fram en bok ur hyllan: "Ex libris. Monogram och andra märken" av Karl-Erik Forsberg, utgiven 1981. Innehåller många bilder av äldre och nyare ex libris. Alf Henriksons märke finns inte med, men själva utförandet ser väldigt mycket ut som många av de andra som Forsberg konstruerade.
SvaraRaderaJag kände igen stilen och associerade den med en känd svensk kalligraf – den mest kände? – som jag inte för mitt liv kunde komma ihåg vad han hette eller nånting. Karl-Erik it is, tack för den.
SvaraRaderaTrevligt att kunna hjälpa till!
SvaraRaderaJag antar att man med "impressad" menar präglad. Präglingsmaskiner säljs fortfarande, men vad de används till är mer än jag kan säga. Jag har sett präglade Ex Libris från bibliotek - ofta företagsbilbiotek. Det står då ofta även "Ex Libris" i stampen. Inte helt ovanligt om man springer på antikvariat.
SvaraRaderaEx libris finns ocks¨å faktiskt kvar. Även där är det vanligaste i dag att bibliotek använder dem, men då sitter de inte alltid på insidan.
SJälv funedrar jag på ifall ajg kan spara ihop lite pengar och köpa nya Ex libris då de har tagit slut... Tur att jag fortfarande har min präglingsmaskin kvar... :-)